Vad ska vi medborgare göra?

14 februari, 2016 BloggenJag tyckerSamhälle & politik  2 kommentarer

Facebooktwittermail

Ett väl fungerande samhälle utmärkes av att det finns en offentlig samhällsmoral som står i god överensstämmelse med befolkningsmajoritetens privatmoral, skriver  Stefan Hedlund om i skambeläggande som politiskt vapen.

“Fler borde följa Josefin Utas (MP) exempel att lämna partierna som gjort bort sig. De som inte respekterar öppen debatt och inte håller sig till verkligheten borde straffas av väljarna, om vi ska få ordning på landet efter allt man ställt till med det senaste året.  (Dick Eixon)

Svenska medier gör allt för att dölja att svenskarna blir alltmer öppet regimkritiska. Folk tar tillbaka ett naturligt tillstånd, vad än regeringen säger, för det går inte leva på något annat sätt. De har tröttnat på att vara främlingar i sitt eget land.

Befolkningens demonstrationer och innehållet i deras tal förbigås av journalister i det längsta med tystnad, i förhoppning om att deras röster ska självdö i brist på medias existensbekräftelse. Men när det inte hjälper, lockar medierna ut sina extremistiska vänsterarméer för att provocera fram konflikter som sedan kan skyllas på motsatt part.

Här hände något, som jag vill beteckna som ett misstag.

“Naivt och onödigt”, var nämligen Åkessons överraskande dom. Han tog avstånd från ett påstått problem med Folkets Demonstration som han låtit medierna formulera, men som lika gärna kunde ha varit en dom över sverigedemokraterna för tio år sedan. Som “fenomen” går de båda ut på samma sak och för mig det är skärrande att ta del av en i grunden självmisstroendeförklaring, som… “Naivt och onödigt”.

Motsatser attraherar varandra och de kan inte existera eller förklaras utan varandra. Ondska dras alltid till det goda – för att förgöra. Och medierna har ett ansvar i hur de bevakar och rapporterar alltihop. Det ansvaret tar de inte. De uppviglar istället för att opartiskt och rättvist förmedla. De ställer grupper mot grupper (där de har en favorit), precis som hänsynslösa djurplågare arrangerar djurslagsmål för egen vinnings skull. Där det tidigare inte var konflikter skapar de inflammation med att förmedla lögner som grupper retar sig på av olika anledningar. Vissa tror på lögnerna och ska attackera och vissa utsätts för lögnerna och tvingas försvara sig.

2016-02-13_193655

Folkets Demonstration

Mediernas visar inget intresse förrän en grupp växer och hotar utgöra en opinionsbildande kraft mot deras egna intressen och självutnämnda sanningsmonopol, det är först då det händer något på redaktionerna. Och då handlar uppmärksamheten om att få allmänheten att tappa intresset för guppen, som de därför beskriver som ond, och det görs precis på samma sätt som man försökte bekämpa sverigedemokraterna – med samordnad demonisering, uthängningar, misskrediterande påståenden och falsk skrämselpropaganda.

Arrangörer och deltagare dras i smutsen offentligt. Precis som de gjort med inte minst Åkesson och fortfarande gör om de får chansen.

Man identifierar och kartlägger till och med åhörare som stannat till för att lyssna och hänger ut välviljande talare på löpsedlar tillsammans med extremisters vildvuxna associationer; allt sker enligt kalkylerade varnande exempel på hur det kan gå även för andra om de intresserar sig för gruppens budskap – demokrati, rättvisa och ett tryggt land. Regeringens avgång. Precis som Sverigedemokraterna vill.

“Naivt och onödigt”.

När tredje statsmaktens lögn-jonglerande debattörer kallar demokratiförespråkare, oroliga föräldrar och pensionärer för nazister och extremister får lydigt medhåll av sverigedemokraterna som borde veta allt om hur guilt by association fungerar och känna igen sig i behandlingsrutinen,  då känns Sverige förlorat.

Ungefär som när Haninge kommun håller nästan samtida informationsmöte om nytt flyktingboende intill en skola, där föräldrarna protesterar och har alla skäl att göra det – av erfarenhet ur senaste tidens händelser.
Då anklagar en DN-journalisten Kjell Heglund småbarnsföräldrarna för fascism, efter exakt samma principer som ska skrämma folk att tiga om mångkulturens nackdelar:

“HUR KUNDE NAZI-TYSKLAND HÄNDA?« SOM I HANINGE HÄROMVECKAN…[…]

Videon är en kuslig illustration av SD-Sverige: en samling anonyma, ansiktslösa ryggtavlor som applåderar de få agitatorerna. Det är så här det börjar.

Han fortsätter attacken. “Haningeföräldrar grundlurade av högerextrema

Det fanns inga högerextremister där. Det här mönstret klarnar för folket som bara blir mer och mer förbannade på hur de behandlas och beskrivs. Det är skriverier och påståenden som ovanstående, och attacker på vanliga medborgare, som är fascism. Ondska. Förtryck. Skitstövleri.

Det är dags för medielandskapets debattörer att sluta projicera sin egen mörka agenda på vanligt folk.

Tino Sanandaji svarar:

Efter andra världskriget utnyttjades falska fascistanklagelser av socialister för att legitimera nackskott på oppositionella. Syftet med att stämpla liberaler och andra som nazist var att avhumanisera och hetsa upp hat. Det är ingen slump att DDR kallade Berlinmuren Den Antifascistiska Skyddsvallen.

Svenska journalister som denna Kjell Häglund och hans övriga skribenter drar sig inte från att stämpla medborgare som nazister, och citerar DNs påhitt som stöd.

 

Det är därför Folkets Demonstration finns och grundtanken är att det ska finnas åhörare av alla de slag att berätta för, ett folkets genomsnitt, precis som det finns arrangörer och talare av alla partier och andra slag, som framför budskapet:  vi är alla folket, vi är alla förbannade. Oavsett partier och bakgrunder.

“Den borgerliga oppositionen? Den har redan abdikerat. Den vill inte utöva ledarskap. Den vill inte regera. Den snöpte sig själv genom decemberöverenskommelsen och när den sedan upphävde decemberöverenskommelsen så snöpte den sig igen genom att bete sig som om decemberöverenskommelsen fortfarande gäller.” (Det goda samhället)

Detta vill Sverigedemokraterna smälta samman med?  Samtidigt som de vänder sig emot den delen av sig själv som de tagit sig in i regeringen med hjälp av – svenska folket, gräsrötterna. Ja, den delen av dem själva, sitt ursprung, som man kan faktiskt kalla Folkets Demonstration.

Jag tror sverigedemokraterna har börjat skita i det blå skåpet. Det smärtar. Det var just det här beteendet som de utövar nu som de vann folkets hjärta för att de bekämpade. Nu gör Folkets Demonstration det istället. “Naivt och onödigt.”

Om alliansen säger Åkesson:

“Vi är inte beredda att anamma deras integrationspolitik, vi har vår och man kanske kan mötas någonstans på halva vägen, säger Åkesson.”

Vill sverigedemokraterna mötas på halva vägen, det vill säga: alla medlemmar och deras väljare, eller är det Åkesson som vill göra det?  Den helomvändning som Löfvén och moderaterna tvingades göra, för att verkligheten tvingade dem, står inte Sverigedemokraterna inför – tvärtom.

När Åkesson nu vill samarbeta med alliansen är plötsligt även han beredd att slänga våra pengar in i det svarta hålet  -integration- trots att partiet lovat sig vilja finansiera betydligt samhällsnyttigare investeringar med att ta pengar från integrationsbudgeten och med detta visa lojalitet med svenska folkets intressen.

SVD:s Göran Eriksson skriver :

“Flera andra partier lade under hösten sin migrationspolitik närmare SD:s, och nu lägger SD:s alltså sin integrationslinje närmare de andras. Det senare syftar också till att integrera Sverigedemokraterna politiskt – och därmed öka samarbetstrycket på Moderatledningen.”

Varför vilja samarbeta om något man vet inte fungerar? Om inte detta är att “frifräsa”, och bli ett parti i mängden och fälla hela Sverige lite långsammare än de vill fälla regeringen för att göra, så vet jag inte vad som kan vara det. Sverigedemokraterna behöver snabbt identifiera anledningen till varför deras parti inte längre växer.

– Folk gillar inte vad de förvandlar sig till; moderaternas dörrmatta.

Den ömsom stillastående och ömsom sjunkande opinionen meddelar att väljarna nog inte vill integreras med den dödszon som moderaterna i sex år tid tvingade på oss och som det inte finns några särskilda skäl till att lita på att de vill förändra. Det är bara löftesretorik för att vinna tillbaka väljare, och den har de använt tidigare, och sedan hånat väljarna med att göra raka motsatsen när de fått makten.  (Något liknande skulle man diskvalificeras och förlora makten för.)

Sverigedemokraterna har väl inte glömt moderaternas svek?  De flesta minns för all framtid när flera av dagens topp-moderater stod i kulisserna och applåderade när Fredrik Reinfeldt förklarade att Sverige inte är svenskarnas land och att svensk kultur är barbarisk. De minns det lika väl som när Mona Sahlin (S) sa att vi skulle vänja oss vid det nya Sverige för att det gamla inte kommer tillbaka.
Vem avgör det, i en demokrati där makten utgår från folket? Detta säger de till folket som byggt och äger landet, istället för att ta sitt Sverigeförakt och flytta så långt kartan räcker. Sverige är inte deras land. 

Nu vill Åkesson “integrera och själv integreras” med  dem som gjort oss detta. Han använder ord om vart partiet är på väg, “integration”, som vi av erfarenhet vet att vi måste motarbeta. Jag blir bokstavligen livrädd, trots att Paula Bieler försökte dämpa intrycket med att påminna om att Sverigedemokraterna fortfarande står för den politik som tagit dem till den plats där de idag är. Hon menar alltså, att de fortfarande står för de grundvärden, som Åkesson meddelar att de är beredda att förhandla bort?

Jag drar öronen åt mig.

Det finns ingen som på allvar vill ta ansvar för vårt fädernesland, säger  Patrik Engellau. Politiker som använder ordet “ansvar” vet inte innebörden eller känner tyngden, jag håller med honom.

“Vi miljontals svenskar som bygger vidare på vad våra förfäder har skapat har ingen som representerar oss.”

Vad vill sverigedemokraterna? Jag vet inte längre.  Jag efterlyste nyss ett sverigedemokraterna som behövde bli offensiva för att inte förlora tillväxt genom traditionella partiers besvikna vaneväljare, vilket Sverigedemokraterna nu tycks tagit fasta på genom… att göra raka motsatsen.

Det kan hända att de ser det hela i ett strategiskt perspektiv, för att få in foten till makten och hela härligheten för att bara där kunna vända trenden, men jag vågar inte garantera att folket, väljarna och de oavlönade representanter inser det. Jag gör det inte längre. Jag känner mig övergiven.

Jag kommer lägga min röst, eftersom det inte finns något alternativ, men jag kan inte se mig själv i någon undergiven roll i förhållande till vare sig integration eller moderaterna som svek folket, ljög för dem, och prackade på dem hög invandring i sex år för att bestraffa demokratiska väljare – och därför förlorade makten till ett ännu värre alternativ: de rödgröna. Är det en moderat upprepning av tidigare synder som sverigedemokraterna är beredda att möta dem på halva vägen med?

Varför ska SD:s väljare och företrädare ha tagit all skit i alla år för något som M nu glider iväg på en räkmacka med? Funderar Åkesson på varför ska hans egna väljare ska tro på att moderaterna verkligen vill börja lappa och laga i vad de själva försatte landet i?

Jag är färdig med politiken. Jag är färdig med att partier – till och med mitt eget – kan göra “tvärvändningar” utan att mötas av internt ifrågasättande eller kritik, men att medlemmar och företrädare på lokala nivåer kallas “frifräsare, onödiga och naiva” när de stödjer sina grundvärderingar. Ibland  måste det ske med att gå utanför partipolitiken för att komma närmare folket och tala med folk på folkets vis – medan partiet talar till politiker på strategers vis.

“Åkesson säger att han inte vet mer om manifestationen än vad han läst i tidningen, men att man inte kan “frifräsa” som Sverigedemokrat och arrangera vilka jippon som helst.”

Även en centerpartist “frifräste” för demokratin. En före detta vänsterpartist och miljöpartist. Det var nämligen inte “vilket jippo som helst”, inte heller sverigedemokraternas jippo; det var vad demokratifientliga medierna ville ha det till, och Åkesson går på samma sak som han och hans parti utsatts för – av samma propagandalakejer?

Eller har sverigedemokraterna helt enkelt vuxit ur flygbladen, megafonerna och trappuppgångarna och glömt det opinionsbildande värdet med det?

Om inte ens sverigedemokraterna markerar mot mediernas drev, när det också drabbar andra demokratiförespråkare än dem själva, så lär ingen göra det och de fria rösterna fortsätter tystas av fientliga krafter.

Jag vet vilka som förlorar mest på att upphöra befinna sig bland folket och stå på mobbarnas sida.

Så här stod det i SD:s budgetmotion i höstas:

“Med Sverigedemokraternas realistiska inriktning på invandringspolitiken kommer behovet av en aktiv och kostsam integrationspolitik att upphöra… detta innebär att integrationspolitiken i nuvarande form helt ska slopas.”

Men nu säger Jimmie Åkesson att partiet alltså är berett att förhandla med de borgerliga om stora integrationssatsningar.

“Absolut, vi är beredda att ta det ansvar som krävs”, säger Åkesson.

Paula Bieler förtydligar i artikeln strax efter att integrationen fortfarande är något sverigedemokraterna motsätter sig, men upprepar att partiet tar “ansvar” när de lägger sig intill dem som de skällt ut för en politik som gör allt annat än detta:

“Men det är klart att man måste förhandla om man ska ta ansvar för landet”.

Jag vill säga dem båda att ansvar för landet inte har någonting med avkall på realistisk politik att göra.

“Det handlar om att ge och ta”.

Det borde vara en fråga för moderaterna att ta ställning till, kan jag tycka.
Kan moderaterna avstå all ohållbar integrationspolitik för att få sverigedemokraternas stöd, och tillbaka även få del av äran?

Det handlar för folkets del om att sluta ge och snarare ta tillbaka praktiskt taget allt. Makten, inte minst.

“Det är oerhört viktigt att man så snart som möjligt slutar med alla former av segregerande satsningar med särskilda system och program, som betraktar alla med utländsk bakgrund som en särskild grupp, säger hon.” (Bieler)

Exakt så, men den meningen ger inget utrymme för integration. Integration gör anspråk på att svenska medborgare ska möta migranters intressen halvvägs och betala för det, varför skulle svenska folket vara det minsta intresserade av det? I min värld finns bara utrymme för assimilation, och repatriering av ovilliga (och folk som varken har asylskäl eller repskterar lagarna), om Sverige ska vara Sverige.

Vill Sverigedemokraterna fortsätta öka sitt stöd framför att påbörja en opinionsmässig tillbakautveckling, så vill väljarna säkert inte läsa några planer som Åkesson nyligen deklarerade. Då kan de lika gärna rösta på moderaterna.

“Samtidigt säger Paula Bieler att “prio a och b” fortfarande är att minska inflödet av människor.”

Nej, Sverigedemokraterna måste vara medvetna om att det handlar om att stänga gränserna från ytterligare invandring (frånsett kontrollerade svar på efterfrågad arbetskraft) för väldigt lång tid framöver och från och med nu fokusera på landets egna medborgare.
Jag tror inte för ett ögonblick att folket går med på något annat, i det här läget, efter att ha fått spela andra fiolen i så många år.

Mons Krabbe sätter tummen på vad folket idag bryr sig om.  Det är samma sak som Folkets Demonstration, folkopinionen och svenska folket bryr sig om. Samma akuta verklighet som Sverigdemokraterna kallar naivt att protestera mot och just deklarerat sig villiga att kompromissa om under flagg av “ansvar för landet”:

 

“Vi tvingas åse rättssamhällets upplösning

Kan ett samhälle anses vara ett rättssamhälle utan rättvisa? Kan det anses vara ett rättssamhälle utan att alla medborgare och andra personer som befinner sig i landet behandlas lika av lagen? Kan ett samhälle anses vara det när kriminella undflyr påföljd med anledning av att de själva påstår att de är minderåriga?

Ett samhälle där man tar emot och skyddar krigsförbrytare på grund av att migranterna som kommer över gränsen inte tvingas att identifiera sig. Vi har nått vägs ände när det gäller detta snedvridna tänkande där man sätter en grupp över en annan och följer en linje som leder till orättvisa och omoral.

När man låter folk passera in i landet utan identifikation så uppträder tre grundläggande problem:
1) Staten ger avkall på möjligheten att på en god grund avgöra om huruvida en person har, enligt våra principer, rätten att få uppehållstillstånd i landet.
2) Personer kan inte lagföras för brott om man inte kan fastslå att de är straffmyndiga.
3) När man inte identifierar personer som vill in i landet så släpper man därmed även in krigsbrottslingar och terrorister i landet.

Detta är en i högsta grad omoralisk handling, inte bara gentemot det svenska folket som man utsätter för en risk, utan även gentemot befolkningarna i de krigsdrabbade länderna där dessa män har utfört sina dåd. Slussandet fram och tillbaka av mordiska jihadister tillhörande IS och andra organisationer kan närmast liknas vid nazisternas ”ratlines” efter kriget. Så mycket var ”aldrig mer” värt!

 

(Det är ett måste att läsa hela inlägget.)

Jag återknyter till Stefan Hedlund och med skambeläggande som vapen:

Det som gjort denna dystra utveckling möjlig kan sammanfattas i begreppet ”politiskt korrekt”. De som offentligen bekänt sig till den i flyktingfrågan politiskt korrekta doktrinen har kunnat räkna med att vävas in i en varm gemenskap av moralisk överlägsenhet och ömsesidig förstärkning. Övriga har fått uppleva att avvikande åsikter ofelbart leder till skambeläggande, till att man blir offentligen brännmärkt och uthängd som rasist. Konsekvenserna av denna utveckling börjar nu bli skrämmande tydliga.

Det må vara begripligt att de etablerade partierna av rent egenintresse har gjort vad de kunnat för att blockera Sverigedemokraterna. Men det finns ingen ursäkt för att både myndigheter och etablerade medier med hänvisning till att man inte velat gynna främlingsfientliga krafter har ägnat sig åt medveten selektion av informationsflödet. Att medvetet förtiga är, som en kollega uttryckt det, ”syskon med lögnen”.

Den fjärde statsmakten har som grundläggande uppdrag att bedriva opartisk informationsförmedling och att kritiskt granska den politiska maktens utövande. Om pressetiska regler utformas så, att journalister får legitimitet för självcensur, förtigande av obehagliga sanningar och häxjakt på misshagliga partier, då är man ute på ett sluttande plan.

[…] Grundproblemet förblir dock att de etablerade partierna in i det sista vägrade att se verkligheten och att utforma en konsekvent politik. Nu har man nått vägs ände. Nu handlar det inte längre om att blockera Sverigedemokraterna. Det politiska systemet möter nu en allmänhet som känner betydande oro, för att inte säga fruktan, inför vad som skall ske. Och det finns inga svar att ge, som längre kan övertyga.

 

Nej, sverigedemokraterna: det är inte integrera och integreras folket vill, om majoriteten får bestämma.  Man behöver inte lägga örat mot marken för att höra mullret längre.  Det dånar ända upp i Rosenbad. Det är allt integrerande hit och dit som är en del av problemet och nu vill SD går halva vägen och bli en del av det? Aldrig mer kommer partiet kunna säga: vi  var det enda partiet som inte medverkade till landets undergång.

165Spela inte bort ett guldläge.
Sverigedemokraterna är helt rätt i tiden, eftersom nationsperspektivet med nödvändighet är på väg upp till toppen av den politiska dagordningen.  Förneka inte nationen.

“Varken den moderna demokratin eller välfärdsstatens solidaritetsprojekt vore möjliga utan denna föreställning om nationell gemenskap. (…) Dagens antinationalism i Sverige är paradoxal. Sverige tillhör den lilla grupp länder där såväl berättelsen om nationen som nationalismens samtida politiska uttryck redan på 1920-talet kom att kopplas till demokratiska snarare än etniska idéer.”

Lars Trägårdh:
“Förutom att kritik av SD ofta tar formen av en självförhärligande moralism som stöter bort just de medborgare som man vill omvända, så missar den kärnan i SD:s styrka: dess nationalism.”

Glöm aldrig bort varifrån du kom…. som individ, ett folk, eller parti.


Stöd gärna bloggen med en gåva.:
PayPal: victoria@sockerbitar.se
Swish: 070 22 00 447

© Privata bilder är upphovsrättsskyddade och förbjudna att publicera utan mitt samtycke.
Facebooktwittermail

2 kommentarer till Vad ska vi medborgare göra?

  • Linda  säger:

    Kanon-analys. Långt men väl värt att läsa. Ser att fler kommer efter med liknande analyser nu. Du har helt rätt.
    SD är på väg åt fel håll nu när deras politik har alla chanser för genomslag på riktigt. Det är nu folket efterlyser resolutare

    Läs Tobbe om nedgång i opinionen. Läs kommentarerna. Väljarna är besvikna
    http://tobbesmedieblogg.blogspot.se/2016/02/sverigedemokraternas-nedgang-i-opinionen.html

  • Kenta  säger:

    Bra analys. Men skulle inte behövts om SD skött “korten”. De senaste utspelen i samband med FD demo från SD ledning är oroande. Finns en annan ledningsstrategi? Är det någon som talat allvar med partiledningen att nu måste man “rätta in sig i ledet”? Hade nog trott att ledarna insett att väljare och partimedlemmar också kan tänka.

Lämna kommentar

Du kan använda följande HTML taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>