Tankar om medborgargarden

3 februari, 2016 BloggenJag tyckerSamhälle & politik  8 kommentarer

Facebooktwittermail
simpmon

Wikipedia: Ett medborgargarde är en sammanslutning av civila personer som ägnar sig åt polisiär verksamhet, för att skydda samhället från brottslighet. Medborgargarden har uppstått främst på platser där den av myndigheter styrda rättvisan varit korrupt, ringa eller obefintlig.

För bara några månaders sedan hade polisen förståelse för och uppmanade oroliga människor att ta kontakt med medborgargarden. (När polisen inte längre kan skydda.)

Nu ska man, enligt regeringen, på grund av en händelse med “huliganer” på centralstationen i Stockholm ta krafttag mot “dem som tar lagen i egna händer”, vilka man oavkortat identifierar som högerextremistiska grupperingar.
Då gör man det enkelt för sig.  
Personligen avskyr jag extremism från alla håll, vilket även inkluderar politiskt motiverad mediarapportering.

Hela mitt sociala umgängesliv, vanliga arbetare och akademiker från mitten till höger, ska alltså finna sig i att av regeringen och ordningsmakten behandlas som extremistisk problemgrupp? Jag tror regeringen underskattar allvaret i vad de säger och gör.

Jag tror inte heller regeringen känner till hur långt gångna åtgärder vanlig hederligt folk tvingas vidta för att helt på egen hand trygga sina hem och vistelser utomhus, när deras skattefinansierade resurser, samhällsservice och tjänster sviker dem. Förödmjukelsen kan inte bli större. Hur hamnade vi här? Vi röstade ju inte för det.

Ny polisstyrka ska bekämpa organiserade svenskar mot utländska brottslingar

I utanförskapsområdena med åtminstone 55 no-go-zoner, där man inte tagit svensk lag i sina händer, utan andra kulturers sedvänjor och sharia-lagar i sina egna händer, planeras däremot inga krafttag. Fast det är på grund av sådant som problemen uppstår.

Där råder ren anarki. Både polis, brandkår och ambulans tvekar att ge sig in i dessa områden, eftersom de attackeras med angriparnas avsikt att skada och skrämma sina viljor igenom. Det är således ren terrorism och sådan ska, eftersom polisen står maktlös, bemötas militärt.  Finns inga effektiva alternativ så har regeringen övergivit folket med det enda som återstår: medborgargarden.

Ingen önskepolitik i världen kan lagstifta mot mänskliga instinkter och dit hör överlevnads- och självbevarelseinstinkter.  “Det går inte förbjuda fattigdom”. Hör den förut? Det går heller inte förbjuda självförsvar, men det är vad regeringen – hellre än motverka orsaksuppkomsten i sin egen politik – tänker försöka med.

Det här går – bevisligen – inte lösa med “dialogpoliser”och en konflikträdd regering som skyddar kriminella och anklagar offren. Det är så patetiskt fegt att det finns all anledning att bli rädd även för sin egen regering.

Man behöver inte undra varför medborgargarden växer fram, när utländska grupper får absolution och därför gör allt större områdesanspråk där de tar sig fler friheter och följer egna lagar. Sextrakasserier, åldringsrån och misshandel av svenskar och sinsemellan etniska religiösa konflikter, som inte har med Sverige att göra – ett Sverige som ska ge förföljda skydd mot just dessa fenomen.

Polis ingriper, men släpper dem igen. Det är egentligen bara mord som bestraffas och inte ens dessa renderar i obligatorisk utvisning för att försäkra allmänheten trygghet från framtida kontakt med samma kräk. Man tar större hänsyn till vad mördaren kan råka ut för i sitt hemland.  Det är orimligt. Om gärningsmän visste om att det fanns risk att bli utvisad till känt eller okänt öde, skulle det många gånger hindrat gärningsmannen från att ta en annan människas liv.  Om detta inte är vad landet kan eller vill ställa upp på, så får de förebygga risker med att noga utreda på vilka de släpper in i landet. Innan något händer.

För det här våldet kan inte fortgå, inser ingen att det är ett lågfrekvent inbördeskrig som pågår? 

Omkring 800 pojkar från Nordafrika lever i dag på gatorna utanför det svenska samhället och ställer till det för alla andra – och förstör samtidigt för sig själva. Bara i den gruppen. Det är antalet man känner till.
Hur kom de hit och vem släppte in dem? Det gjorde regeringen som alldeles för sent och med otillräckliga åtgärder inte stävjat problemet.  Sverige är ett land utan kontroll och styre.  Nu vill regeringen muta Marocko ekonomiskt att ta emot sina egna medborgare.  Vilket är nästa land att skicka iväg sina mänskliga patruller av de värst utsatta för att uppnå samma effekt? Vårt land är verkligen suveränt i ett avseende: att skicka signaler som tilldrar sig andra länders problem – som vi ska uppleva oss ansvariga att lösa.

Sedan säger posörerna att de inte kunde förutsett effekterna, eller varit naiva.
Inkompetens, kallas det.

“Vi har inte förutsett”….inget tror på det, för det är helt enkelt inte sant.
Folket som lever med och i konsekvenserna har hela tiden larmat, men avfärdats och motarbetats – och bestraffats med vid det här laget välkända metoder som inte anstår en demokrati eller äkta humanitär makt, vare sig stor eller liten sådan. Står humanitet högst på dagordningen så behandlar man inte den egna befolkningen som  ofrivilligt tjänstehjon åt mänsklig import av folk som ska ha religiöst och värdemässigt hänsynsföreträde i alla sammanhang i deras eget land.

Det är så verkligheten ser ut.

Regeringen tror på fullt allvar att ideologi och teori och praktik är samma sak, och det är väl därför en vacker teori om mångkultur kunnat bli så fruktansvärt ful i praktiken. Den har helt bortsett från bieffekterna som i tillräcklig stor skala och mängd slår sönder hela bygget. Det är vad vi ser nu.

Saken är väl snarare den att man grovt underskattade konsekvenserna av urskiljningslöst mottagande av främmande kulturer (mest män, dessutom, vilket i sig tyder på oursäktlig brist på konsekvensanalys) och ser det som en politisk prestigeförlust att erkänna det. Och ändra kompassen därefter. Men det verkar vara enklare att skylla sina egna missräkningar på folket. Enklare att låtsas som det är deras eget fel när regeringens missräkningar krossar deras tillvaro, släcker deras liv och förstör deras land.

Islamiseringen i strid med svensk lagstiftning och mot mänskliga rättigheter, där religionsfrihet har blivit överordnad allt annat och landets egna lagar, har fått växa till sig i fred i många år. Det är grundproblemet och även orsaken till framväxande medborgargarden.

Högsta politiska ledningen tänker inte längre i koncept av orsak och verkan. De bara reagerar på symptomen och bortser från orsaken.  Om de tänkte efter skulle de begripa att det enda man behöver göra för att stävja framväxt av medborgargarden, om man tror att det fenomenet är problemet, är att ge polisen tillräckliga resurser och manskap för att sköta sitt jobb. För det är luckorna som polisen inte längre klarar av att fylla, som lockar fram alternativen. Inte ens det har regeringen förutsett eller begriper att de själva är ansvariga för, utan det är “extremisters” fel. Bara en sorts, dessutom. Den enögdheten är inte klok.

Extrem politik föder extremism. De värsta extremisterna styr det här landet och svaret på dem är alla undergrupper i olika falanger. Regeringen har en skrämmande oförmåga att inte se sin egen del i någonting, trots att de anser sig ha den beslutsfattande och lagstiftande makten.

Men istället för att avsätta sig själva….Ja, vi ser hur det går när man försöker bota en sjukdom med att tvångsmedicinera bort symtomen. Det botar inga sjukdomar och det botar heller inte ett sjukt land. Det är ingen idé att stråla metastaser om inte huvudtumören opereras bort.

Medborgargarden i Sverige är resultat av ett regeringsansvarigt systemhaveri. Medborgargarden, liksom migrantinvasionen, kom inte som en överraskning, de styrs av efterfrågan, och vilken typ av efterfrågan som finns på självutnämnda ordningsmän bestäms av polisens brist på närvaro och ingripande – och  ytterst av regeringens migrationspolitik. Och vem är ansvarig för bristande polisresurser? Vem har ansvar för landets prioriteringar? Det duger inte att skylla ifrån sig.

Upplopp (1)Vill man ha bort medborgargarden så behöver man inte bekämpa dem, man behöver bara ta tag i anledningen till att de finns.   Det är väldigt få som vill ha medborgargarden men det är ännu färre som inte stödjer dem i alla fall (även om stödet inte sker öppet) – därför att de är livsnödvändiga när den skattefinansierade säkerheten är som bortblåst.

Och det är inte de tjänstgörande polisernas fel. De ska ha alla eloger för att de gör mer än vad de har resurser till, men ändå inte räcker till.

Min tolkning är att de så kallade svenska medborgargarden finns för att försöka hålla ordning på en snabbväxande importerad kriminalitet av främmande kulturer med egna lagar i landet. Våra resurser och vår kapacitet står inte i proportion med den snabba och kulturellt avvikande befolkningsökningen.

Jag, som många andra, bryr mig mindre om att propagandaapparaten kallar dem rasister, huliganer och nazister, än för vad de kan uträtta – och helst utan mer våld än vad en våldsam situation kräver.  Polisen ska ha våldsmonopol, men vad händer när den resursen inte är tillgänglig där den bör vara det?  Allt färre avskräcks från att göra det som krävs bara för att de kallas för något som de själva vet att de inte är. Den tiden är förbi när man hållet folket tillbaka med missaktande epitet.

Det är alltså inte medborgargarden som har valt ut någon målgrupp – det har regeringen gjort.  Ju förr regeringen erkänner sitt ansvar för samhällstillståndet, desto bättre. Att vädja till en skitförbannad befolkning om att ta “solidariskt ansvar” för något de försökt förhindra att regeringen över huvud taget genomdrivit och som endast regeringen har fullt och ensamt ansvar för, kan inte vara genomtänkt. Särskilt inte när samma regering vill förbjuda dem att ta det “solidariska ansvaret”, när läget blir skarpt.

Hade våldet och kriminaliteten istället exploderat bland just sörmlänningar eller värmlänningar, utan att vare sig regering eller polisen identifierade orsaken eller ingrep utan lät dem hållas och dessutom slippa undan straff, för att de var konflikträdda, så hade medborgargarden tagit itu med dem istället.

Det hela är väldigt enkelt och väldigt sällan kopplat till främlingsfientlighet i rasistisk bemärkelse. Sådan fientlighet – eller visst ogillande – finns normalt även inbördes/inrikes och har alltid funnits överallt där folk tillhör olika grupper, åsikter, tillhörigheter,  län, medlemskap i alla möjliga konstellationer. En klassisk motsättning finns bara som exempels “mellan göteborgare och stockholmare”, liksom mellan “karlstadsbor och arvikabor”….och i sistnämnda fall befinner jag mig även där i kläm, precis i mitten.  “Slagsmål på helgerna när de uppsöker varandras territorium”….

Motsättningar har alltid funnits och kommer alltid finnas, med eller utan invandring, men det är väl bara de senaste decennierna man kallar alla som inte låter sig tyglas av en viss politisk åsikt som “rasism”. Det kan jag tala om att folket aldrig har accepterat, vad de än gett sken av utåt. Det är just de falska skenen av att något är vad det inte är som är kritiska. Det har jag försökt säga i många år.
Många har även varnat för vad som händer när ett så tålmodigt folk som svenskarnas tålamod och överseende faktiskt tar slut.  Vad krävs för att det ska göra det? Mycket. Det vill säga: extrema situationer och extremt tvång, extrem politik.

När det tålamodet tar slut är det illa, och det ser ut som om den gränsen är nådd. När den är det finns inga resurser i världen som kan göra ett dugg åt vad man kan kalla för en ordentlig folkresning.

Så tror jag att det blir. Inte för att jag vill det, jag önskar en helt annan lösning (lyssnande och ansvarstagande politik), men min personliga vilja växer verkligen i skogen. Jag kan inte göra mycket mer än sitta här och tycka, tro, och försöka lägga ihop två och två från mitt markperspektiv. Det kanske är i enklaste laget, men jag delar det med många. Det är i alla fall bra mycket närmare sanningen än regeringens konstlade verklighet, där de svävar på en nivå över huvudet på folket, där de också försöker placera sina arslen på folket, när de vill vila.

attack

Samma verklighet gäller svenska kvinnor, helt skyddslösa – eftersom media och polis (regering) förvägrat dem information om farorna

Det är bara regeringen som kan stoppa den sten som de själva satt i rullning och det är nog dags att de drar till handbromsen på riktigt nu, innan den stenen fått upp hastigheten. Och det gör de inte med att angripa och ställa till med ännu mer problem för den befolkning som de är beroende av för skatterna, som är deras arbetsgivare, och som de måste inse att det är läge att börja blidka och lyssna på istället för att fortsätta förödmjuka på alla sätt. Främst genom media. Sluta med det. Allt förtryck har en förmåga att förr eller senare slå tillbaka. Det är en vädjan om besinning och hänsyn.

Om de tror att krafttag mot helt fel symptom och grupper i samhället förvärrar saken eller inte, får de svara på själva.   Jag tar i alla fall helt min hand från den utveckling som regeringen styrt in oss på, men skit i mig – jag är bara en visselblåsare i mängden.

Min spontana varning är bara att: skyll inte missräkningar och tillkortakommanden på en befolkning som redan fått nog. Och kalla inte varenda kritisk och motreagerande rörelse för nazister, för folket har förlorat tålamodet med sådant skitsnack.

Folk i gemene man är inte rasister, de är bara trötta på att ingen gör något åt alla konsekvenser av den invandring som bara eliten absolut ville ha. Landet hade tillräckligt med egna problem att lösa och med sig själva, redan innan. Problem som just det här landet och med sin kapacitet var dimensionerade för att klara.

Och vanligt folk vill sopa rent framför sin egen dörr innan de börjar sopa grannens. De vill ha sina egna behov och sin egen trygghet säkrad innan de kan jobba på andras dito. De vill kunna hjälpa andra utan att ha alla i vardagsrummet. Inte ens alla familjemedlemmar drar jämt under samma tak, om de har olika bagatelluppfattningar om att dela hushållets och ekonomins bördor och sysslor, så vad inbillar man sig?
Allt är väldigt enkelt. Om man bara vill.

Som jag tycker.
Vad tycker ni? Vad tror ni?

**

“När staten tappat förmågan att värna sitt våldsmonopol behöver medborgarna alternativa våldsapparater till sitt beskydd. I ett normalt latinamerikanskt land hade militären gjort statskupp och återupprättat ordningen, men Sverige har ingen sådan militär. Vad sker i stället? Mellankrigstidens tyskar vände sig till Hitler.”

Ja, eller Stalin, det är lika illa.

Det sannolika


Stöd gärna bloggen med en gåva.:
PayPal: victoria@sockerbitar.se
Swish: 070 22 00 447

© Privata bilder är upphovsrättsskyddade och förbjudna att publicera utan mitt samtycke.
Facebooktwittermail

8 kommentarer till Tankar om medborgargarden

  • Sternococktail  säger:

    När kvinnorna upplever att de är hotade, blir de ängsliga. När kvinnorna upplever att deras barn är hotade, blir de rasande. Och rent teoretiskt borde nästa kvinnor kunna vara bättre skyttar än män? Männens kampinstinkter underlättar inte att lugnt ta sikte och skjuta – män som skjuter bra på skjutbanan kan skjuta uruselt i en verklig kampsituation. Adrenalinpåslaget.

    • Victoria Wärmler  säger:

      Jag tror du har hamnat i fel inlägg, eller till och med fel kategori. Du skulle nog vara i “Jakt- och sportskytte”

  • Lars Lindeberg  säger:

    DU GÖR INGA ANSATSER TILL ATT KOMMA TILL PROBLEMETS KÄRNA, ORSAKEN TILL ATT SVERIGE BEFINNER SIG DÄR DET GÖR!
    DET ÄR DET VIKTIGASTE ATT KLARA UT!
    DET VAR DEN POLSKE JUDEN DAVID SCHWARZ SOM MED JUDARNA BONNIERS MEDIA STARTADE EN DEBATT SOM HAR UTMYNNAT I SVENSKA FOLKET INTE HAR RÄTT TILL SITT EGET LAND SOM DE BYGGT UPP UNDER 1000 ÅR! HÄR ÄR VITBOKEN SOM STYRKER MINA UPPGIFTER!

    http://www.vitbok.se/10/c.html

    att tidningsdebatter föregick processer och beslut i det politiska maskineriet

    • att en enskild person – David Schwarz – därvid spelat en helt central roll

    • att Dagens Nyheter var Schwarz’ viktigaste forum

    • att Sverige plötsligt gick från en partipolitisk enighet till en annan, omsvängningen blev total

    • att omsvängningen möjliggjordes av ett antal bakgrundsfaktorer i tiden

    ALLT DETTA FÖRSPEL SKEDDE BAKOM RYGGEN PÅ SVENSKA FOLKET!

    Kursomläggningen initierades av David Schwarz (som suttit i nazityska koncentrationsläger) och Dagens Nyheter. Denna debatt knoppades av till andra tidningar och i bokutgivning, där Schwarz åter var drivande.

    Tonläget i debatten var från Schwarz och hans meningsfränders sida så hätskt, att debattdeltagare med andra åsikter drevs på defensiven.

    Debatten resulterade i statliga utredningar, framförallt invandrarutredningen – där Schwarz och hans meningsfränder helt dominerade.

    I sak drev Schwarz linjen att det inte räckte med att invandrare fick behålla sin egen kultur – det svenska samhället hade ett ansvar att aktivt, dvs med skattemedel, understödja detta.

    Schwarz lyckades, och resultatet blev ett pengaregn av sällan skådat slag, som tillföll invandrarföreningar, invandrartidskrifter, med mera.

    det fanns inget samlat motstånd mot Schwarz & Co – svenskarna överrumplades.

    “Under 1964 inleddes i Dagens Nyheter och sedan även i andra tidningar, en debatt som kom att påverka utvecklingen av invandrarpolitiken under hela 1960-talet. Skulle Sverige acceptera att ‘den utländska arbetskraften’ levde på en lägre ‘standardnivå’ än den inhemska befolkningen?

    Vad skulle målet för samhällets insatser för ‘utlänningarna’ vara? Skulle de assimileras (försvenskas), eller skulle de integreras i det svenska samhället med bevarande av en del av sina kulturella särdrag?”

    David Schwarz blev den främste förespråkaren för vad Lars-Erik Hansson i sin avhandling kallar “den pluralistiska statsinterventionsmodellen”.

    Åren 1964-68 lyckades Schwarz dra igång inte mindre än tolv tidningsdebatter kring invandrarfrågan, den första genom en artikel i Dagens Nyheter den 20 oktober 1964 under rubriken “Utlänningsproblemet i Sverige”.

    Schwarz ifrågasatte den dittills förda politiken, som gick ut på assimilering och använde därvid Sveriges “aktiva utrikespolitik” som ett argument:

    “Svenskt engagemang i internationella sammanhang, hjälpen till U-länderna och stödet åt minoriteterna i diktaturstaterna eller USA i deras kamp för sina mänskliga rättigheter, skulle tas mer på allvar av landets egna trängda minoriteter, om Sverige med kraft tog sig an deras problem.”

    Vad David Schwarz och hans meningsfränder krävde – för att undvika assimilation – var ökade statliga insatser genom dels direkt finansiellt stöd till minoriteterna, dels en officiell politik för ett “pluralistiskt samhälle”.

    Schwarz tog även initiativ till utgivning av antologin “Svenska minoriteter” 1966. Där medverkade företrädare för den finskspråkiga gruppen, följda av företrädare för samer, ester, judar och zigenare.

    Där skrev även Tomas Hammar:

    “..Hammar erinrar om den svenska nyttoinställningen visavi invandrare och invandring, med uppmaningen att invandrarnas behov och önskemål nu måste få ökad uppmärksamhet.”

    “Svenska minoriteter” kom att användas som kurslitteratur på universitet och i utbildningsradion.

    Tre år senare, 1971, publicerade David Schwarz dels boken “Identitet och minoritet”, dels en avhandling: “Svensk invandrarpolitik 1945-1968”.

    1973 startades tidskriften “Invandrare & Minoriteter”, för vilken David Schwarz var redaktör fram till 1996.

    DETTA ÄR UTDRAG UR VITBOKEN! HELHETEN FÅR DU LÄSA SJÄLV!
    DU TYCKS BEHÖVA UPPLYSNING OM VERKLIGHETEN!

    • Victoria Wärmler  säger:

      Ska jag behöva läsa en hel informationsväv inklusive böcker för att få veta vad du tycker om medborgargarden? Det är ju ämnet.
      Här tycks du ha funnit en “teori” som förklarar varför hela Sverige ser ut som det gör, och den kan du försöka få allmänheten intresserad av- framförallt ha tid och ork med. Alla ämnen och händelse som jag tar upp kan du alltså besvara med “läs detta och detta”, och sedan säger att jag är den som inte har upplysning om verkligheten?
      Även om jag gick igång på allt detta, av intresse för vår historia och vill veta vad nu detta kan bidra till den, så löser det inga problemen här och nu.

      Kort sagt: jag har svårt att placera all den här informationen i ett relevant sammanhang till ämnet.

      • Lars Lindeberg  säger:

        DU MÅSTE KLARA UT VEM SOM ÄR FIENDEN!
        INGEN I SVERIGE VÅGAR TA UPP DETTA!
        DET MÅSTE MEDBORGARGARDE TILL SAMT MILITÄR FÖR ATT RÄDDA SVERIGE!
        LANDSFÖRRÄDARNA STÄLLAS INFÖR RÄTTA!
        SVERIGE LEDS AV ILLEGALA REGIMER SEDAN 30 ÅR TILLBAKA!
        DETTA HAR SKETT BAKOM SVENSKA FOLKETS RYGG!
        DU HAR RÄTT ATT DET SNACKAS FÖR MYCKET!
        DET ÄR HÖG TID ATT VIDTA ÅTGÄRDER!
        ARRESTERA REGERINGEN!
        DEN ÄR KRIMINELL!

        • Victoria Wärmler  säger:

          (Snälla skrik inte åt mig med stora versaler.)
          Ja, det är hög tid att vidta åtgärder, men hur exakt skulle fredliga sådana kunna genomföras? Det är naturligtvis den som har våldsmonopolet (annars utbryter anarki) och som har regeringsmakten som måste genomföra förändringar som matchar folkopinionens önskningar. I en demokrati väljer en regering med överlevnadsinstinkt (om den vill ha kvar makt och återbygga förtroende) att lyssna på vilken väg majoriteten av landets befolkning vill gå.

  • Nyfiken  säger:

    Victoria, hur hjälper det saken att svara så spydigt och otrevligt?
    Denne Lars, delade han något som är lögn?
    Är det inte sant det som står i Vitboken?
    Är det vissa saker man ej får tala sanning om eller?
    Fattar ingenting.

    • Victoria Wärmler  säger:

      Jag hoppas inte att det ser ut som om jag hindrat “denne Lars” från att berätta något, när jag faktiskt släppt igenom info-kommentaren.
      Är vi överens om det?
      Jag har inte ens ifrågasatt det har skriver, så vad är anledningen till alla dina frågetecken?

      Du frågar mig om en bok som jag inte läst, och om sanningshalten i en hel vägg med text med länkar som det tar flera månader att sätta sig in i, om man ens orkar, för att över huvud taget kunna bilda sig en uppfattning om det hela.
      Precis som jag skriver: “det kan man försöka få allmänheten intresserad av- framförallt ha tid och ork med”. Vill man göra mig intresserad, så är det är det här receptet på hur man misslyckas.

      Kommentaren ser ut att vara citerad propaganda som gör anspråk på den absoluta sanningen (vilket jag automatiskt ryggar för, helt oavsett ämne) och intrycket förstärks av att det inte har en helt uppenbar (!) relevans till ämnet. Normalt raderar jag kommentarer som inte har med ämnet att göra, men jag anade (inte helt felaktigt) att jag då skulle anklagas för att hindra “sanningen”.

      Men: detta ska alltså föreställa ett svar på ett inlägg om medborgargarden. Här och nu. Är det konstigt om jag blir irriterad?

      Dessutom används många stora versaler från den här herren, vilket är textmotsvarigheten till att skrika. Jag gillar inte när någon skriker åt mig eller gör anspråk på att sitta inne med “sanningen”, och jag ber om ursäkt om jag inte döljer det så bra.

      När jag påvisade intresseproblemet med att få någon alls att sätta sig in i en hel teori som tycks gå ut på ett en viss folkgrupp har skulden till allt som händer, så ifrågasätts min verklighetsuppfattning. Inte bara en gång, utan efter mitt svar om att jag inte tror någon orkar eller har tid med det, så görs det en gång till – jag måste klara ut vem som är fienden. Jag läser och lyssnar på mycket, men inte när jag mer eller mindre påbjuds göra det.

      Nu dyker du upp med anonymt namn och nonsensadress och säger i princip samma sak, plus har frågor om jag har något emot “sanningen”.
      *Jag tar mig för pannan*
      Hoppas detta rätade ut alla dina frågetecken, för jag har faktiskt ingenting mer att säga i ett ämne som jag själv inte valt.

Lämna kommentar

Du kan använda följande HTML taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>