Rasismen i Public Service

3 oktober, 2020 BloggenJag tyckerSamhälle & politik  Inga kommentarer än

Facebooktwittermail

Det har nog inte undgått särskilt många, att medarbetare på Sveriges Radio år 2020 vill börja anställa efter vilken hudfärg du har. Jag vill slå pannan blodig mot väggen. Nu har väl ändå “antitirasismen” gått varvet runt och blivit vad den anklagat alla andra för?

Anna Gullberg, ordförande i Publicistklubben och skribent i Expressen:

“Från den populistiska högern kommer med jämna mellanrum vettlösa propåer om partitillhörigheten hos public service-journalister. Budskapet är att de alla är vänster och att det märks i journalistiken.”

Vettlösa?  Alla märker det ju. De enda som inte märker det är vänsterredaktörerna och vänsterjournalisterna själva, för de ser inte skogen för alla träd. Jag har inte hört någon på högerkanten säga att “alla” är vänster, som Gullberg också påstår, men att public service har en oförsvarligt rejäl slagsida åt vänster är ett faktum. Det finns tillgängliga fakta, sympatiundersökningar hos public service, om detta.

“Populisthögerns identitetspolitiska retorik står inte SR-uppropets långt efter. Bägge gör antaganden om att det inte går att ställa sig utanför den egna identiteten och vara professionell.”

“Populisthögern” ägnar sig inte åt identitetspolitik, utan kritiserar den. Med emfas.  Varför blandar hon in högern i Sveriges Radios upprop och krav på raskvotering? När det inte ens går att jämföra SR och högern i någon ideologisk mening? Vem tror hona att hon lurar?

Idag utgörs eliten av en obehaglig allians med-, och kräftgång mellan storföretag, näringsliv, artister, journalister, agendasättande och informationsbärande medier och politiker.
Gullberg jämför SRs rasistiska mål, som högern kritiserar men inte vänstern,  med sina egna fördomar om högern som extremister i någon mening och visar svag förståelse för skillnaden.  Dem hon avser med “högerpopulister” är dagens mellanmjölkskvalpande Sverigedemokrater, och möjligen partier som adopterar deras förslag.

Den stora skillnaden mellan SR och “populisthögern” är ju att SR är en allmänhetens nyhets- och informationsplattform, med stor styrning över människors omvärldsanalys, och Sverigedemokraterna är ett riksdagsparti med idag (enbart sd) uppskattningsvis 2 miljoner sympatisörer, som via skattsedeln är med och finansierar SR. Dem talar Gullberg nedsättande om.  Hur ser SR:s mångfaldskarta ut bland åsikter? Jämte utbildning inom skattefinansierade mediebranscher borde olika åsikter vara det enda intressanta ur mångfaldssynpunkt! Inte olika hudfärger eller etniciteter.

Rapport, Chalmers:
“Historiskt sett har undersökningar visat att V och MP är de två partier som är överrepresenterade bland svenska journalister. /…/ Med andra ord har journalistkåren i politiska termer inte varit särskilt representativ för den svenska allmänheten. Särskilt stark verkar denna effekt ha varit i public service, d.v.s. SR och SVT. Eftersom journalister i hög grad arbetar med att skapa mediebilden av Sverige är det fråga om en yrkesgrupp med påtaglig makt i samhället. “

Innan Gullberg slår ifrån sig det faktum att Public Service är genomsyrat av politiska vänster- och miljöaktivister, kanske hon ska berätta hur många sverigedemokrater som jobbar på och kommer ifråga för anställning på tex SR? Med tanke på att Sverigedemokraterna representerar en såpass stor del av befolkningen borde även deras åsikter få vara med och prägla utbud och programvårdande omsorger. Med all säkerhet hade inte SR kunnat planera och prioritera som de gjort, om de var fler Sverigedemokrater på redaktionerna och diskussioner med deras “orimligt höga kaffekonsumtion”.
Det hade med fler i högern aldrig kommit ifråga att anställa en enda människa på andra premisser än yrkeserfarenhet, utbildning och personlig lämplighet.

/…/
“Sammanfattningsvis är det alltså statistiskt säkerställt att V och MP båda är överrepresenterade, och att M och SD båda är underrepresenterade, bland svenska journalister. Effekten får i samtliga fyra fall anses vara stor.”

Även här: journalisters vänstersympatier skapar debatt i mediasverige

Mer och tidigare:
“Enligt undersökningen röstade 52 procent av alla journalister som jobbar på Sveriges Television på Miljöpartiet. Hos Sveriges Radio uppgav 54 procent av journalisterna att de tycker att Miljöpartiet är det bästa partiet. Inom public service-sfären sympatiserar över 80 procent av journalisterna med de rödgröna partierna. Motsvarande andel i storstadsmorgontidningarna är drygt 60 procent.

Kent Asp slår också fast att Miljöpartiet inte granskas lika hårt som de andra partierna i Sverige. Speciellt i valrörelsen märks detta samband tydligt, menar han. Miljöpartiet befinner sig i fredad zon och utsätts för mindre kritik.

Det är ett demokratiskt problem om ett parti får en gräddfil i medierna. Bilden som sätts av partierna i medierna påverkar valutgången. ”  (SVT)

 

Samtiden: Det är uppropet som är rasistiskt.


Stöd gärna bloggen med en gåva.
Du som vill är varm välkommen att ge en gåva/donation. En gåva/donation till mig är inget köp av vara/tjänst av mig, varken historiskt utförd eller framtida, ej heller betalning för levererad tjänst/vara, eller framtida sådan, utan en villkorslös och förutsättningslös gåva som inte faller under Konsumentköplagen. Genom utförd insättning bekräftar gåvogivaren att ovanstående förutsättningar gäller. Glöm inte att skriva ”Gåva” i meddelandefältet.
Swish: 070 22 00 447

© Privata bilder är förbjudna att publicera utan mitt samtycke.
Facebooktwittermail

Lämna kommentar

Du kan använda följande HTML taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>