Bisarr svensk tyck-synd-om-kultur

27 januari, 2016 BloggenJag tyckerSamhälle & politik  Inga kommentarer än

Facebooktwittermail

Det finns en princip som kallas ”non-refoulement”, skriver Oisin Cantwellmed anledning av att svenska folket reser krav på utvisningar för invandrares grova våldsbrott.

Principen är reglerad i EU:s så kallade skyddsgrundsdirektiv och omfattar de flyktingar som riskerar omänsklig behandling på grund av till exempel politisk övertygelse, trosuppfattning eller sexuell läggning.

barbarisktDet enda rätta är att förpassa den principen till historien. Det är vad jag tycker. Den är värdelös för fredliga och laglydiga människor.

Det är enklare att röra sig friare och snabbare över alla gränser idag, mot när de här skyddslagarna stiftades.  De omarbetads för bara några år sedan men fortfarande innan våldsutvecklingen exploderat utom all kontroll, som den har gjort.

I praktiken skyddas grova brottslingar från att ta konsekvenserna av sina egna handlingar och sin livssituation.

Hur de här lagarna utnyttjas för egna intressen, utan hänsyn till människors liv, visar IKEA-morden förra året. Abraham Ukbagabir från Eritrea dödade uppsåtligen två oskyldiga personer för att få stanna i Sverige. Han lyckades!

Ukbagabir dömdes till livstids fängelsestraff i Sverige, men kunde inte utvisas senare på grund av situationen i sitt hemland. Sverige har utvisat honom flera gånger tidigare utan samma problem med hemlandets situation. Anknytning till Sverige var svag. Han hade inget uppehållstillstånd här och hade innan morden än en gång fått avslag från Migrationsverket och anmodats återvända till Italien där han redan hade uppehållstillstånd, så som flera gånger tidigare. Men, han har alltså kommit tillbaka för generösare bidrag, igen och igen, som om han fastnat med hängslena i ett dörrvred.

För det första ska vi inte vara en fristad åt krigsförbrytare eller andra farliga våldsmän på flykt från rättvisan i sina hemländer.
När som helst kan dessa tacka för senast med att mörda och misshandla människor i det land som gett dem sitt eftertraktade skydd, därför att de vet att straffen är låga i Sverige och att de inte riskerar utvisning.
Samma sak gäller de som börjar med asocialt beteende i ett land som inte alls har samma sorts lagar, som hemmavid, som avskräcker dem eller får dem att tänka sig för.

Kontenta: en lag om obligatorisk utvisning och ta straffet i sina hemländer kan vara det enda som avhåller de här kräken från att mörda, våldta och begå övergrepp. Vi är i första hand skyldiga att tänka på offren och vidta de åtgärder som krävs för att skydda fler från att falla offer.

 

“En ensamkommande flyktingpojke från Afghanistan som gjort någonting som på sin höjd renderar dagsböter ska med andra ord sättas på ett plan och skickas till en i högsta grad oviss framtid.”

 

Oisin är en man av proportioner? Inte direkt.. Hans mål är att få utvisningskraven att framstå som orimliga.
Jag är helt övertygad om att de flesta talar om grova bedrägerier och våldsbrottslighet när  de diskuterar utvisning, helt oavsett hur det ser ut i hemlandet. Anledningen till att man inte gör samma sak för lika avskydda “pursvenska” gärningsmän beror på att de inte har något annat hemland och att staten (vi) bär visst medansvar för exempelvis beteenden som vårt eget lands uppfostran (av olika skäl) misslyckats med.
Det ansvaret gäller inte invandrare som har tagit ett helt annat lands uppförandekoder och beteendekultur med sig att drabba oskyldiga västlänningar med.

 

“Den liberala debattören Jenny Sonesson, tidigare politiskt sakkunnig hos Folkpartiet, varnar i en text i publikationen Dagens Samhälle för att Sverige är på väg att bli en ryggradslös fristad för våldtäktsmän.
Hon hänvisar till två domar rörande sexualbrott där utvisning av gärningsmännen inte har verkställts på grund av att mottagarländerna är diktaturer eller befinner sig i krig.”

 

Rättsapparaten har helt bakvänd hänsyn. Risk för utvisning skulle våldtäktsmännen kalkylerat med, om hänsynslagarna bröts upp och kom att handla om eget ansvar. Vill de utvisas till sin förfärliga hemlandssituation, eller vill de hålla sig i skinnet?

“Detta, anser Sonesson, är åt helvete. Den som begår den här typen av brott har “förverkat sin rätt att vistas i landet”.

 

Ja, och hon har rätt. Våldsmän har faktiskt ett eget val och de ska ta konsekvenserna av sina val.
Ingen våldtar och misshandlar en annan människa av en slump. Är mord begånget i självförsvar eller genom en olyckshändelse, så ska domstolarna utreda att så är fallet, och då är naturligtvis inte utvisning tillämpligt.

“Svenska Dagbladets ledarskribent Ivar Arpi ville inte vara sämre. I en ledare i går skrev han att “Den som begår grova brott i Sverige bör utvisas, oavsett situationen i hemlandet”.
Efter att ha fått klart för sig att kravet bröt mot internationella konventioner ändrade han i texten. Sverige “bör se över vilket manöverutrymme som finns utifrån internationell lag” för att upphäva människors asyl.”

Ja, det gäller tydligen att behöva förtydliga sin avsikt: man vet att ju att lagar och konventioner fungerar annorlunda än hur de flesta människor önskar. Men är dessa lagar skrivna i sten? Nej, det är de inte. De omarbetas hela tiden. Lagar ska spegla allmänhetens moral och rättspatos, inte författa en övermänsklig godhetsparoll som i alla dessa fall – alla – slår mot offrens rättigheter och fungerar som en sköld mellan rättvisa, eget ansvar och gärningsman.

“Vem vet, kanske det trots allt finns ett kryphål som gör det möjligt att trots allt sända människor till blodsbestänkta tortyrhålor.”

Jag får lust att upprepa vad jag sagt om våldsverkarens eget val. Det är inte synd om dem som väljer att begå handlingar som utvisar dem!  De ska tillbaka dit och krypa in i dessa hålor, vad de än består av. Det är inte vårt ansvar.
Vet man att utvisning till känt eller okänt öde faktiskt väntar som konsekvens av deras handlingar, tror jag att vi väldigt snart skulle uppleva en lugnare samhällsbild. De hade en chans här men tog den inte.

“Jag kan glädja de uppjagade debattörerna med att kriminella utlänningar redan i dag utvisas.”

Det händer, vill jag säga, men alldeles för sällan – och många kommer tillbaka. Som inget hänt, med falsk identitet, eller för att de faktiskt får det efter viss tid.  Det är det som är felet. Oftast får skitstövlarna återvända igen efter några år, istället för obligatorisk utvisning på livstid. Det har inte här att göra!

“Det är inte orimligt att kräva skötsamhet av människor vi ger skydd. Och det måste vara tillåtet att diskutera hur grov kriminaliteten ska vara för att rätten att vistas i Sverige ska upphöra. Jag har all förståelse för att det uppfattas som stötande att mördare och våldtäktsmän inte sätts på första bästa plan efter avtjänat straff.
Men ibland har vi inget val. Förbudet mot att utvisa människor som riskerar döden eller tortyr är generellt och undantagslöst.
Att rucka på den principen vore barbariskt.”

Vi har alltid ett val! Både som lagstiftare och gärningsmän. Endast brottsoffer saknar val.

Principen om att inte utvisas till ett osäkert hemland om man begått svåra brott är förlegad och har inte följt samhällsutvecklingen. I must say. Det är snarare barbariskt – i jämförelse med grova och/eller systematiska gärningar som kriminella invandrare gör sig skyldiga till mot medmänniskor i sina skyddsländer – att låta dem fortsatt åtnjuta en okränkbar rätt till skydd och liv som de faktiskt berövat andra.
Det är barbarisk prioritering.

“Endast svenska medborgare har en grundlagsskyddad rätt att vistas i Sverige.”

Ja, och medborgarskapen utdelas – bevisligen – alldeles för lättvindigt och för tidigt innan man vet tillräckligt mycket om personerna. Men det är en annan diskussion.

 

LiveLeak-dot-com-68a_1453775564-swedicide_1453776141


Stöd gärna bloggen med en gåva.:
PayPal: victoria@sockerbitar.se
Swish: 070 22 00 447

© Privata bilder är upphovsrättsskyddade och förbjudna att publicera utan mitt samtycke.
Facebooktwittermail

Lämna kommentar

Du kan använda följande HTML taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>