“Vi är illa ute!”

24 september, 2017 BloggenJag tyckerSamhälle & politik  Inga kommentarer än

Facebooktwittermail

 

Vi är illa ute, skriver Lotta Gröning.
“Jag vet inte var vår demokrati är på väg? Kan vi ens kalla oss demokratiska?

Jag hörde på Ekot att regeringen nu kallar in samtliga partier -utom SD- för att diskutera hur nazisterna ska motarbetas. Alla demokratiska partier, sa Morgan Olofsson. Mig veterligt är SD och också ett demokratiskt parti, näst största parti i Sverige och sedan många år invalda i riksdagen.
Socialdemokraterna hävdar ständigt att de är nazister eller åtminstone har ett nazistiskt förflutet. I så fall är väl den bästa grindvakten mot nazisterna just SD! Om det fanns någon j-vla självkritik inom regering och allians, kanske de kunde tänka lite längre än sina enorma ambitioner att till varje pris behålla makten. Det är just deras totala inriktning på makt som gör att de stämplar SD som nazister som därmed ger de riktiga nazisterna fritt spelrum.

Det värsta är inte att nazisterna demonstrerar olovligt på gatorna i Göteborg. Det är bara ett grepp att synas för då vet de att media skriver och Stefan Löfven hojtar. Det är en mediepolitisk strategi nazisterna använder. Det värsta är att de är invalda i fullmäktige i många kommuner, att deras rörelse växer och att de lever sida vid sida med människor i de kommuner de verkar och jobbar i föreningar och deltar i vardagen. Men åt detta säger etablissemanget nazisterna är ändå så få en liten sekt.

Jag är så orolig över framtiden för Sverige, vi tycks ha en regering och opposition som helt saknar analytisk förmåga och kompetens, det är bara att behålla makten eller få makten som räknas. I sådan lägen kommer nationens bästa i andra hand. Vi är farligt ute och vi väljare har liten makt i en representativ demokrati där reglerna för hur vi får visa vårt missnöje inom partierna är minimal. I valet får vi inte ens kryssa för de politiker vi ogillar.

Lägg nu till detta enorma miljardregn av vallöften som regering och andra partier öser över oss. Medlöparna är de människor som försvarar allt och hoppar på alla oliktänkande. Alltså åsiktspoliserna. Slutar detta i lagstiftning mot nazisterna då har vi förändrat grundlagen och yttrandefriheten.”
** **

Yttrandefrihet är att försvara även de åsikter som man inte håller med om. Den är inte bara en grundlag i Sverige. Den tillhör de mänskliga rättigheterna.
Yttrandefriheten tillsammans med åsiktsfriheten tillhör de mest grundläggande fri-och rättigheterna i ett demokratiskt samhälle. Möjligheten att uttrycka sin åsikt och bilda opinion i olika frågor har länge ansetts vara en viktig förutsättning för att de politiska processerna ska fungera på ett demokratiskt sätt.

Var och en är gentemot det allmänna tillförsäkrad yttrandefrihet, dvs. frihet att i tal, skrift eller bild eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och känslor (2 kap. 1 § RF). I regeringsformens portalparagraf finns vidare det nära sambandet mellan det demokratiska styrelseskicket och yttrandefriheten tydligt formulerat: ”All offentlig makt utgår från folket. Den svenska folkstyrelsen bygger på fri åsiktsbildning och allmän och lika rösträtt” (1 kap. 1 § RF).

Att misstycka till andras åsikter, eller hata dem, är inte skäl att förbjuda dem. Om man förbjuder en hatad åsikt finner man snart skäl att förbjuda minst lika hatade åsikter som förbjuder den.  Inom kort sluts cirkeln, där en självutnämnd åsikt – oftast den som för förbudets tidpunkt regerar- griper all makt över andras åsikter och gör den till andras lag. (Läs: värdegrund.)

“Begränsningar i yttrandefriheten får aldrig sträcka sig så långt att den utgör ett hot mot den fria åsiktsbildningen såsom en av folkstyrelsens grundvalar. En begränsning får inte heller göras enbart på grund av politisk, religiös, kulturell eller annan åskådning (2 kap. 21 § andra stycket RF). Begränsningar förekommer i lag t.ex. i form av regler om tystnadsplikt och i straffrättsliga bestämmelser om förtal och hets mot folkgrupp.”

De allra flesta demokratiska länders regler för yttrandefriheten är influerade av internationella konventioner om mänskliga rättigheter, konventioner som blir bindande för de stater som ansluter sig. Yttrandefriheten garanteras också i andra centrala dokument om de mänskliga rättigheterna, bland annat FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna från 1948, där det slås fast i artikel 19 att var och en har rätt att fritt hysa en åsikt och att uttrycka den i tal, skrift eller bild.

I den europeiska konventionen den 4 november 1950 angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen) är reglerna om yttrandefrihet snarlika. Europakonventionen gäller sedan 1995 som svenska lag.

Artikel 19
Var och en har rätt till åsiktsfrihet och yttrandefrihet. Denna rätt innefattar frihet att utan ingripande hysa åsikter samt söka, ta emot och sprida information och idéer med hjälp av alla uttrycksmedel och oberoende av gränser.

Artikel 20
1. Var och en har rätt till frihet i fråga om fredliga möten och sammanslutningar.

2. Ingen får tvingas att tillhöra (eller avstå från) en sammanslutning.


Var också uppmärksam på detta:

Rätten att organisera sig är en rättighet. Möjligheten för enskilda att gå samman, hålla möten och driva frågor eller verksamhet är grunden för en demokrati. Så har frihetsrörelser startat, politiska partier bildats, fackligt arbete organiserats, slaveri utrotats, diktatorer fallit och demokratier uppstått.
Organisationsfriheten är sammanlänkad med-, och en förutsättning för mängder av andra rättigheter. Utan rätten att organisera sig är yttrandefriheten endast en rätt att prata för sig själv i skogen.

(Källa)


Stöd gärna bloggen med en gåva.:
PayPal: victoria@sockerbitar.se
Swish: 070 22 00 447

© Privata bilder är upphovsrättsskyddade och förbjudna att publicera utan mitt samtycke.
Facebooktwittermail

Lämna kommentar

Du kan använda följande HTML taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>