Om

'Pure me'
Min agenda är ganska enkel: som politisk lösdrivare (dock konservativ) vill jag veta och undersöka sanningen, vare sig den är för eller mot mina övertygelser. 

Jag är 54 år och född i  Stavnäs (Arvika kommun) 15 maj 1963. Efter många turer runt om i Sverige, bor jag sedan 25 år tillbaka där jag växte upp från 9 års åldern: i huset som min far en gång byggde. Det är kameraövervakat och larmat, ligger ute på landsbygden i Klässbol, mitt mellan Grums och Arvika.
Jag lever där jag trivs bäst; nära skogar, sjöar och natur tillsammans med min make Mike och 4 små hundflickor: Maja, Moa, Molly och Mimsan. Och huskatten Orvar, förstås.

Mike 58 är en skicklig elektronikingenjör och f.d. yrkesmilitär.   – Den dator som han inte kan fixa, den finns inte. Utan honom till hands skulle jag inte klara mig i teknikens värld länge. Inte över huvud taget tror jag, eftersom han är till stor hjälp efter att jag fick MS-diagnosen (som svar på åratal av mystiska hälsoproblem) sensommaren 2016.

Mina hundar är av favoritrasen Shih Tzu, utom Mimsan, som är en adopterad liten blandras som jag räddade från Rumäniens gator 2012.

Förutom min stora kärlek till djur, är mina intressen: författande, samhällsdebatt, fotografera, måla i akryl och utöva skyttesport.

Projekt på snarast möjliga dagordning är eftersöksutbildning och viltvårdskurser. Jag är ingen jägare i vanlig bemärkelse, utan mest intresserad av att värna och rädda liv, samt av att förkorta lidande, tex vid trafikskador och sjukdom. Jag anser att allt vilt, i förhållande till oss, har företrädande rätt till våra skogar och vad den erbjuder, varför jag också är för rovdjurens rätt att slippa jagas när det sker i förebyggande syfte, bara för att människor är rädda för dem, eller för att de uppfattas om troféer.

Jag kan för egen del tänka mig att döda djur endast av 3 anledningar: i självförsvar, för att befria från plågor, samt för att – när inga självförsörjande utvägar finns kvar -skaffa mat.
För mitt höga nöjes skull ägnar jag mig istället åt skyttesport; skeet och trap och precisionsskjutning på träffmåltavla.

Materialist, javisst – när jag har råd. Annars är jag en jordnära bohem; en analyserande och långsam människa. Jag till och med läser långsamt.  Född i latoxens tecken. Nu ljög jag; visserligen är oxen mitt stjärntecken, men jag avskyr sysslolöshet och är därför fenomenal på att hålla mig sysselsatt. Gillar positiv stress, men svarar tyvärr alldeles för lätt på den negativa sorten.

Hatar/ogillar/avskyr:

  • djurplågeri,  storstadsarrogans, antidemokratiska krafter, extremism i alla former, dubbelmoralister, falskhet, förutfattade meningar, elaka människor – och spenat.

Älskar/tycker om:

    • motsatsen till ovanstående, humor och kålpudding
    • Färgerna lejongul, off-white, mörk/mossgrön (sap) och röda nyanser
    • Och min Nissan Juke. (röd)

Medlem i:

  • Flertalet djurskyddsorganisationer
  • Jägarnas riksförbund – f.d. vice ordförande, lokal avdelning. Ledamot, sekreterare i Distriktsstyrelsen.
  • Jägarförbundet
  • Svenska Vapenägarens förbund
  • Jakt- och sportskytteklubbar
  • Neuroförbundet.

 

Utbildning:

  • TV-journalistik
  • Hälsoinformatör
  • Undersköterska med både psykiatrisk inriktning (2004) och sjukvårdande inriktning (2011), samt en oavslutad specialiserad YH-utbildning i geriatrik/äldrehälsa (2012)
  • Jägarexamen 2014
  • Livet, på gott och ont

Jag har arbetat med mycket i mina dagar. Kommer jag ihåg alla jobb, ens? – Brokigt och rastlöst arbetsliv. Jag flyttade ofta.
Mitt första arbete var som tröstlös potatisskalare på Stockholms sjukhem; avancerade inom ett par månader till kackerlacksjagande personalmatsalsvärd på samma ställe.
Många kassor, landet över, har jag suttit i – Konsum, Ica och dåtidens Vivo.
Delägare i restaurang Amadeus i Hässleholm.

Servitris på hotell Björkarna i Torsby.
Trubadur, text- och låtskrivare. (Självförsörjande!)
Påannonsör i radio Värmland, där jag också gjorde ett och annat lunchmusikprogram på 80-talet.

Reporter på ett kortlivat videoproduktionsbolag i Åmål; gjorde exempelvis promotionvideo åt Indigo car.

Undersköterska inom hemvården, palliativ vård, reste på insulingivande uppdrag, trampade golv på äldreboenden – och trivdes.
Kort vikarierande period inom psykiatrin i Arvika, slutenvårdsavdelningarna; uppskattades särskilt i kuratorrollen.

Ledamot i kommunstyrelse och fullmäktige, Grums kommun, sverigedemokraterna.

Ja, sedan satte min MS käpparna i hjulet. Det finns ingen möjlighet att planera för ett funktionellt arbetsliv inom något område alls efter mina ständigt skiftande förmågor, kroniska trötthet och varierande fysiska funktioner från ena dagen, veckan, till den andra. Ingen dag lika. Ingen arbetsgivare skulle stå ut med den osäkerheten. Fullt frisk och på topp ena veckan, nästa vecka nedbruten, värkande och hänvisad till kryckor och till och med ledsagning.

Något som följt mig som fast punkt längs hela vägen är dock en egen verksamhet – periodvis på heltid – som textredigerare (bokmanuskript) och lektör.

Det får räcka, för stunden.

Vi ses i bloggen!
Victoria

***

Notera
Alla texter och privata bilder som är publicerade på bloggen är upphovsrättsskyddade. Det är absolut förbjudet att använda dem utan mitt uttryckliga tillstånd, vilket även omfattar ett förbud mot “skärmdumpning” för att kringgå upphovsrätten och mot min vilja använda dem i offentliggörande syfte. Respektera mig, så respekterar jag dig.
Men: Du vet väl att du kan köpa användarrättigheter till mina egna naturbilder här på bloggen, alla eller enstaka? Se dem i kategorin Album, Foton – finns i högermarginalen. Hör bara av dig.

Stöd gärna bloggen med en gåva.
Swish: 070 22 00 447