Integration i en mångkultur – yeah right

21 september, 2016 BloggenJag tyckerSamhälle & politik  8 kommentarer

Facebooktwittermail

uff1xxxyMin blick har förändrats, i takt med krympande frihet. Den är inte öppen, ödmjuk och glittrade längre, den har blivit utvärderande och kompromisslös. Full i instinkt.

Jag tycker att man ska lägga ner alla integrationsprojekt som slukar miljoner och miljarder av våra gemensamma samhällsbärande resurser. Migrationspolitiken är utformad efter ett tankefel, och därför går den åt helvete. Hela samhället bokstavligen sjunker ner i helvetet, därför att i princip allting anpassas till-, och kretsar kring migrationspolitiken och föremålen för den.

Man visar inget intresse för att vårda, motivera och belöna den sedan många generationer tillbaka redan välintegrerade befolkningen, som det inte ens krävs tolk för att kommunicera med. Bara det sparar både tid och pengar.

Att inte inte vilja leva tillsammans med folk som man saknar all sorts samhörighet med, är inte rasism, utan följer samma typ av oundviklig negativism som uppstår vid tvångsgifte.

Alla typer av relationer och samlevnad förändras när de blir tvingande. Även om en relation varit frivillig och positiv från början, påbörjas en gradvis antipatiutveckling om utbytet av den blir ensidigt gynnsam och inte går att befria sig från.

När endera part känner sig utnyttjad, förbisedd, sviken, misshandlad eller underskattad, är krisen ett faktum.
Ingen nykter samlevnadsexpert i världen rekommenderar i det läget “tolerans” och “kompromiss” för att komma till rätta med ensidigt ojämna villkor, våld, frihetlig begränsning, konflikter, eller oförenliga preferenser.

Vad som rekommenderas är separation; att de istället satsar på förhållanden där ömsesidiga förväntningar och krav motsvarar varandra. “Bo på varsitt håll”.

Rasism är att medvetet välja bort människor från gemenskaper, eller att beröva dem rättigheter och ålägga dem skyldigheter, när det sker på grund av etniskt utmärkande egenskaper och inte påverkbara förvärv som kompetens, karaktär och personlighet.

Läs den utmärkta artikeln av Karin Phil:

Rasism är också ett ord som helt har förlorat i betydelse. Ett tecken på det är begreppet ”kulturrasism”. Det är helt bakvänt, eftersom själva kärnan i den rasistiska världsbilden är att det är ”rasen” som fastställer människans natur, inte kulturella omständigheter.

Ja. Man har utvidgat begreppet att omfatta allt och alla som man bara ogillar, eller som står i vägen för en allt-åt-alla-utom-åt-svenskarna-vision. Det är fantasier som man av naturliga skäl saknar trovärdiga argument att vara för och som man därför måste demonisera allt rationellt motstånd till.  Folk överlag, de flesta, är så kväljande trötta på det, att de blivit fysiskt sjuka.

Rasism är att ge
Sven jobbet före Muhammed med relevant erfarenhet, därför att Muhammed är färgad. Eller: att ge Muhammed jobbet före Sven med relevant erfarenhet, därför att Muhammed är färgad.
Detta skulle aldrig hända en dansk invandrare. Eller en norsk.
Samma sak gäller bostad, med den skillnaden att Muhammed som valt att flytta till Sverige får bostad före Sven som är född  här och inte har flyttat till en bostadslös situation i ett annat land.
Enda anledningen att Muhammed får bostad på Svens bekostnad, i alla fall, och vars hyra betalas med Svens skattemedel, är att Muhammed är färgad. En obligatorisk, rättvis turordning kan inte diskriminera någon på grund av etnicitet eller hudfärg.

Integrations- och migrationspolitiken är inte bara så voluminös att landets inhemska befolkning trängs undan för att etablera en färgad istället; den är ett studieexempel på hur modern rasism praktiseras.
Man har bara kastat om hudfärgernas rangordning, som en fortsättning på det invanda gamla förtrycket, istället för att se dem som jämlika. (Något som varje upplyst människa ställer upp på: att bortse från hudfärger och etniciteter och behandla alla likadant utifrån vad de kan prestera och tillföra, men det gör inte regeringen. ) Det är lika ironiskt som äcklande att politiker och debattörer som framtvingat nyrasismen som en sorts vägledande värdegrund, som investerar sin själ och andras medel i att upprepa historien, är samma typer som skriker fascister, nazister och rasister åt dem som motsätter sig den.

Fascism är alltså något annat än att vara allmänt nationalromantisk, konservativ och negativt inställd till invandring.

Jag vill mena det!

Finns det något som i så fall påminner om fascism, så är det den politik som nuvarande regering ägnar sig åt. De lyckas inte ens längre bland bort korten med värdegrundsretorik, eller få folket titta åt ett annat håll när de avslöjar att de är vad de säger att andra är.

Visste ni att det finns en statlig “värdegrundsdelegation”, lydande direkt under finansdepartementet? (Läs här om hur Advokatsamfundets Anne Ramberg, som kryddar sina texter med invektiv och nedsättande omdömen om meningsmotståndare, har fått rollen att ta fram den statliga värdegrunden….)
Hon kallar oss som protesterar mot den kopiösa asylindustrin för “bruna råttor”.

Vi som är piskade att betala notan för en asylindustri, som vi inte vill ha eller klarar av, säger hon befinner sig i främlingsfientlighetens “undervegetation”. Vi är rasister för att vi inte vill släppa in ännu fler som hon kan fakturera skattebetalarna miljoner för att “hjälpa” till att belasta alla våra resurser ytterligare.
Hon säljer sin villa för 25 miljoner och säger samtidigt att vi som betalat den åt henne “måste göra avkall på vår välfärd” till förmån för dem som hon anser sig tjäna (stjäla är rättare ord) alla dessa miljoner på.

Jag får lust att hoppa från bron.

Vi har därtill en statsminister som vägrar avgå om han inte vinner nästa val och har ett ungdomsförbund (SSU) som tillåts kalla sig “rasifierade” när de rasifierar den svenska vita befolkningen.
Det kallar jag inget demokratiskt föredöme. Det ger kalla kårar längs ryggraden.

Inget av det här är “den svenska modellen” som svenska folket efterfrågar, utan representerar snarare den onda, rasfixerade tvillingen till den. Och den kommer också utifrån, som man ju hävdar att all kultur i Sverige gör.

Vi är snart framme vid en punkt där vi inte kan vända.  Landet har suggererats in i en aggressiv, farlig islamiseringspsykos och den måste botas. Jag vet inte hur den bästa terapin ser ut, men det är inte mer av samma sak utan tvärtom som krävs. De är faktaresistenta, som sektmedlemmar.

Allting i vår vardag och vårt yrkesliv färgas av asylinvandringen och dess påstådda behov av prioritering. Allting annat och alla andra i landet blir lidande på de fasonerna. Och bryr man sig inte om det, så kanske man bryr sig om att det är just den prioritering som kommer drabba invandrarna värst. Ingen lär dem nämligen hur man klarar sig normalt i Sverige, utan att bli prioriterad, utan servicepersonal och automatiska insättningar utan motprestation på kontot. De kommer få en chock.

Politik är ju egentligen väldigt enkel.

Jägare justerar regelbundet sina kikarsikten för att se och sikta rätt. Gör inte jägaren det kommer han skadskjuta sitt eget mål, gå miste om det, samt orsaka mycket lidande. All vetenskap, forskning och framsteg fungerar likadant: justering.
Migrationspolitiken i Sverige är föremål för en jägare som vägrar justera kikarsiktet.

Först måste politiker och debattörer inse att mångkultur och integration är två motstridiga mål för ett land. Det ena utesluter det andra. Mångkultur fungerar inte därför att den inte är frivillig och integration fungerar inte därför att den är frivillig.  Hur ska man “integreras” i en mångkultur?  Även om man ville försöka?
Människor är inga dubbelnaturer, inga dataspelskaraktärer som man fjärrstyr. Att integreras i en mångkultur betyder att alla måste ge upp sina egna identiteter och anpassa sina värderingar efter alla värderingar, vilket i princip är en omöjlig föresats. Människor kommer i alla tider, överallt, att välja endera tillhörigheter och värdegrunder. Något annat är folk- och samhällsupplösning.

Enklare sätt att skapa vansinne finns inte, än att begära att människor ska leva upp till motstridiga förväntningar och dubbla budskap.
Vad de egentligen borde efterstäva är mångfald, vilket är en annan sak, och en sådan förutsätter mångfald av åsikter/idéer och låta befolkningen välja vilka de tror är konstruktiva. Inget land har utvecklats intelligent utan att ta tillvara på sin mångfald av erfarenheter, något grundläggande för en realitetsmedveten åsiktsbildning. Och demokrati.

Ska man verka för mångfald, öppenhet och tolerans (om nu det är målet, vilket jag betvivlar) måste politikerna på allvar motarbeta alla intentioner att åsiktsdominera all skattefinansierad public service, media och debatt.
Helt oavsett vilken politisk färg dominansen har, blir den enfaldig (korkad) och konfliktskapande, om den saknar aktiva och luttrande alternativ eller seriös variation.  Åsikter som inte kan eller anser sig behöva motiveras är inga åsikter, det är budord. Sekteristisk propaganda. Tyvärr är det ensidig, tjatig och fördummande kontrollutövning som skattefinansierad media och public service ägnar sig åt idag.

Tacka fan för att folk lessnar. De flesta som licensbetalar för att indoktrineras (även fast det inte biter) är nämligen inte miljöpartister, vänstervridna socialister, invandringslögnare eller av ett virke som uppskattar en högmodig och arrogant Täppas Fogelberg-jargong så fort de uttrycker en egen relevant åsikt. Eller alla självöverskattade kompisanställda flamsiga, gapiga halvvuxna som underhåller varandra, utan en tanke på lyssnarna, med sina ointressanta reflektioner – i alla kanaler.

Åsiktsdominansen måste luckras upp och motsvara vad landets befolkning i övrigt anser, inser jag. Inte motsvara och tilltala bara en klick som väljer varandra från kompis och partisympatilistor och tvingar ner sina doktriner i halsen på alla andra som “den rätta läran”, utan hänsyn till riktiga talanger, meriter eller olikheter. Förändring här är i min mening en helt avgörande faktor för Sverige, utvecklingen och demokratin; det som finansieras med gemensamma skattemedel ska innehålla en mångfald åsikter.

Riktig integration kostar inte andra ett öre. Vill jag påpeka.
Lyckad integration är nämligen inget annat än assimilering, (anpassning till landet man valt att söka sig till). Det är lika bra att börja använda rätt term om debatten vill möjliggöra en frisk politik att formuleras och föreslås.
Och assimileras kan bara den som vill och inte tjänar mer på att låta bli. Bort med bidrag och belöningssystem för dem som inte respekterar det nya landets värderingar (som lagarna byggts på) eller livsstil.
Alternativet är att stanna där de trivs, det finns ingen som helst orättvisa i detta. Trivs de inte i landet de kommer från, ska de inte pracka på det nya värdlandet allt som skapat vad de flyr från ( i den mån de gör det), så att vi också behöver fly för livet. Många av oss som påtvingats mångkulturen gör det redan.   Jag kan väl säga så här, och det är: detta är ingen svensk modell och inga svenskar är särskilt tacksamma.
De är rosenrasande.
De drar.

Har folk faktiskt förutsatt sig att leva här – fine! – men då måste de vara på samma sida av boken som vi gör. Inte i ett annat århundrade.

 


Stöd gärna bloggen med en gåva.:
PayPal: victoria@sockerbitar.se
Swish: 070 22 00 447

© Privata bilder är upphovsrättsskyddade och förbjudna att publicera utan mitt samtycke.
Facebooktwittermail

8 kommentarer till Integration i en mångkultur – yeah right

  • Edward Ufertz  säger:

    Det bästa jag läst!

    • Victoria Wärmler  säger:

      Tackar!

    • DuGamlaDuFria  säger:

      Instämmer.

  • Tom Dahl  säger:

    Är beredd att hålla med Edward Ufertz. Lysande sammanfattat. Idag är man inte van med folk som har det sunda förnuftet kvar i behåll.

    Även fast innehållet är tragiskt så började dagen bra med att läsa en så klok sammanfattning. Du borde få ett snabbspår rätt in i riksdagskammaren där det är 300 platser som behöver bytas ut fortast möjligt.

  • Lena  säger:

    Tack, för att du skriver! Skall länka din text vidare.
    Vi kommer att fixa detta tillsammans.
    De kommer aldrig att kunna övertyga 10 miljoner människor.
    Makten måste använda propaganda och rädslor mm.
    Tex använda sig av meningar som “det är redan kört, vi har redan bestämt”.
    Men de känner oss inte. Låt oss gå vår egen väg, tillsammans.

    Kram

  • Dagge  säger:

    Instämmer helt och fullt med övriga kommentatorer.
    Vickan, du levererar som alltid!

  • Rickard Köhnke  säger:

    Lysande. Perfekt sammanfattning!

  • Robban  säger:

    SÅÅ jävla bra skrivet!

Lämna kommentar

Du kan använda följande HTML taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>