Hugg huvudet av en hydra och det växer ut 7 nya

5 mars, 2018 BloggenJag tyckerSamhälle & politik  3 kommentarer

Facebooktwittermail

Vad jag är intresserad av att veta, vilket jag inte tror mig vara ensam om, är huruvida en kommande alliansregering har för avsikt att korrigera de demokratiskt skadliga avvägar som den här regeringen tagit, eller inte? Läs: utväxterna av skattefinansierad åsiktsförföljelse.
Den enkelriktade så kallade jakten på näthatare. Om den inte vore enkelriktad tror jag mycket få skulle ha problem med den. Jag tror inte heller den skulle existera, om den tvingades omfatta alla eller ingen.  Ren logik.

Förföljelsen sker nämligen inte av alla näthatare på den religiösa, ideologiska och politiska skalan.

Därför vill många väljare veta i god tid hur en alliansregering, eller hur SD vill ha det och har för avsikt (eller inte) att motverka det här demokratiproblematiska agerandet som enligt grundlagen redan är förbjudet men som i praktiken inte efterlevs. Det oroar. Och folket som oroas ska snart till valurnorna.
Hur nuvarande regering, som ligger bakom det som sker nu, vet vi ju redan.

För att veta bakgrunden till inledningen; läs gärna två inlägg i ämnet på Katerinas Magasin.

 

Näthatsgranskaren säger sig arbeta ideellt, men har under 2017 fått 600 000 kronor av staten för att anmäla misshagligheter online och ägnar sig nu åt något som heter projekt “Valfrid”. De är inget annat än ett digitalt medborgargarde som agerar under en osynlighetsmantel, samtidigt som de godtyckligt avgör vad som får sägas, och av vem, en verksamhet som stöttas av Sveriges makthavare. Är det verkligen så här demokrati ser ut?

 

“Att MUCF:s handläggare som beviljat bidraget till Näthatsgranskaren, Helena Bunner, samtidigt är medlem av åsiktsnätverket # jagärhär, är givetvis också intressant i sammanhanget.”

 
“Nättroll.”
Det är djupt ironiskt att just Tomas använder sig av nedsättande omdömen – det som de kallar näthat – om personer som de jagar på grund av att de har gjort samma sak: uttryckt sig nedlåtande. Är Näthatsgranskarens hat ett finare hat? Om man måste skapa sökververktg för att hitta överträdelser som aldrig anmälts av någon som känt sig drabbad, kan man ifrågasätta vad Näthatgranskaren har med saken att göra.Näthatgranskaren har en Facebook-sida också. (Varför inte “näthatgranskarna, de är ju 15 stycken?) Där har de återpublicerat utdrag ur en dom, med stor spridning:

Näthatgranskarens publicering

Hur tänkte de här? Det är med stor tveksamhet som jag, enkla käring, återpostar Näthatgranskarens bit av domen som upprepar och sprider de uttalanden som fällts just för att de spridits genom att tillgängliggöras.
Likadant är det med tidningar som postar och sprider vidare alla förfärligheter som folk dömts för, just för, att de spridits. Den som från början postat eländet har oftast tagit bort det, men vad hjälper det när rikstäckande medier och sådana som Näthatgranskaren fortsätter sprida det för allmän beskådan.
Därigenom gör de sig skyldiga till samma sak.Näthatgranskaren tillgängliggör alltså det här (och många flera exempel) för sin växande publik trots att fällande domen lägger vikt vid att personen spridit sitt meddelande genom att tillgängliggöra det. Det ligger något djupt ironiskt i det hela och man hoppas karma är en bitch, när det behövs.
Här är alltså regler och villkor ojämna från början.

Liknande grupp med självutnämnda åsiktspoliser har exempelvis anmält en medelålders kvinna inte mindre än 8 gånger för att ha uttryckt sig nedlåtande om invandrare som hon har blivit misshandlad av.  Förväntar sig omgivningen handhjärtan? Hon blev anmäld för hets mot folkgrupp men invandrarna gick fria från misshandel trots att hon förlorat tänder och blodet rann från huvudet. Hur ska medborgare kunna ha förtroende för ett sådant rättsväsende? Det finns inte på kartan.

– Berättade jag att hon var sverigedemokrat?Man bör faktiskt fråga sig på vems sida lagen och de förment moraliska anmälarna står, förövarnas eller offrens?  Hur har de lyckats formats till empatilösa träskallar?

Det börjar koka över nu. Nej, det har kokat över och det flödar ur på alla sidor av grytan och letar sig ut över alla närliggande områden.Nämn ett enda jävla bra skäl till varför en person som hon inte har har all rätt att uttrycka sig hatiskt om invandrare, när hennes gärningsmän var det?

Väldigt ofta brukar det finnas liknande skäl – eller andras raseri å offrens vägnar – som ligger bakom många av de hatiska reaktionerna som vi läser om på sociala medier (Jag är förskonad från de flesta utfall, jag har nämligen inget sökverktyg). Det är också vad mig anbelangar ett hatbrott i sig att den här kvinnan får falla offer två gånger.

Först blir hon misshandlad och sedan blir hon dömd för hets mot folkgrupp när hon avreagerar sin stora besvikelse på sveket, sin hämndkänsla och sitt raseri i text. Text!
I ett land med yttrandefrihet där medborgarna inte har något annat att än sin yttrandefrihet att bemöta statens importerade grova våldskapital med! 
Jag mår fysiskt illa.

Det är ju inte så, att allt som anmäls av Näthatgranskaren är olagligt, vilket 90% av nedlagda polisanmälningar vittnar om. Det är alltså inte därför personerna jagas. Varför lägger man inte korten på bordet och säger som det är? Har man också läst bloggen hos en annan medlem, Kenneth Bodin, som också figurerar som den 15 medlemmar stora gruppens ansiktet utåt, förstår man inte vad som motiverar hans aktivism i Näthatgranskaren.
Fördomar och misskrediterade angrepp på en sverigedemokratisk riksdagsman och partiet SD.  Här faller alltså all trovärdighet vad gäller hur gruppen marknadsför sig som “politiskt oberoende grupp.” Det är falskt!

Precis som de ljuger oss rakt upp i ansiktet om att de är “en ideell verksamhet”. De är alltså första ideella verksamheten i Sveriges historia som bevisligen är skattefinansierad.

Vi har andra grupper som är delvis skattefinansierade för att bedriva socialistisk och vänsterpropaganda, på bekostnad av vem och vad som helst,  men de har åtminstone den goda smaken att inte kalla sig för ideella eller politiskt oberoende. Att det är lögn förstår man förstås utan personliga bloggar som avslöjar vad de går för, för det är inte möjligt att allt näthat som dagligen spottas ut från respektlösa redaktioner, vänsterextremister, identitetspolitiska aktivister och dito rasistiska invandrare, bara av en händelse flyger under deras radar. Vi ser mer av sådana trakasserier i olika former än motsatsen, men vad anmäls? Bara brott i olika former som en fördomsfull,självrättfärdig pöbel tror har högeranknytning.

Men rasismen och hetsen och hatbrotten i Sverige drabbar faktiskt i högre grad målgruppen de jagar, än motsatsen. Det är Näthatgranskaren ett exempel på. De har tydligen riktat in sig på vita, medelålders, äldre, högersympatisörer, patrioter, nationalister och pursvenskar. Är man alltihop är man i princip körd. Då ska man inte ens ha rätt att försörja sig. Och de som menar att de är i opposition till politiken som gör detta totalitära vansinne möjligt lyfter inte ett finger! Säger inte ett knyst.

Det är därför många är förbannade och blir hämndlystna. De har ingenting att sätta emot alla förolämpningar, hån och det kloaktjocka förakt som nästan dagligen flödar ut från inte mindre än landets “objektiva” tidningsredaktioner.
Det finns bara en marginaliserad målgrupp i Sverige som aldrig blir rekryterad som kolumnist eller ledarskribent eller på annat sätt får tillgång till de stora plattformarna för att ge sin syn på det samhälle de är medborgare i, hur talang full denne än är. En. Och den är exkluderad som skyddsvärd grupp i lagen. Var den inte det, skulle staten tvingas ta tag i orsaken, erkänna sitt fullständiga misslyckande och att de är arkitekterna bakom vad folket utsätts för.

De mest utsatta i sitt eget land betraktas inte ens som minoritet, och det är kanske sant – för gruppen växer mycket snabbt i både antal och ursinne och kan snart kallas för större delen av hela svenska folket. Alla som inte gynnas av att slicka den alltmer totalitära makten i röven. De omutbara. icke korrumperade. På dem vars axlar landets återupprättelse och frihet vilar. Inga andra tar fighten.

Det omvända är däremot kutym. Att rekrytera (läs kvotera) dem som man falskeligen utger för att vara marginaliserade men som syns och hörs väldigt mycket för att kunna lura någon. Nyss rekryterade SvD Bilan Osman från Expo. Hur kan vi säga att vi har ett neutralt, rättvist och objektivt samhälle med sådan tydlig vänstersympatisk slagsida i både medier och public Service? Expo är även det delvis skattefinansierat. Liksom SvD som erhåller 40 miljoner i presstöd.
Men alla som finansierar har ingen åsiktsrepresentant som får påverka innehållet. De blir istället utsatta för det radio-tv-sända- eller publicerade utbudet.

20-30% av befolkningen är så exkluderade från allt de betalar lika mycket (eller mer) till, att de måste skapa egna plattformar, föreningar, poddar och bloggar som är ideella på riktigt. Nätbaserade. Ingen egen tv-kanal att knäppa på. Ingen egen radiokanal att ratta in. Ingen konkurrens på lika villkor.  De får själva bygga upp sådant som tungt skattefinansierade initiativ får i uppdrag att stoppa, tysta, sabotera och förtala.

Man drar sig inte ens för att försöka ändra i grundlagarna för att begränsa yttrandefriheten för dem som mest behöver den. Som bara har den.
Hur desperat är man då inte? Man bekrigar sitt eget folk med alltigenom ojämlika ojusta metoder för att dämpa en självförvållad uppdämd situation: man har försummat, gått bakom ryggen, bestulit, bedragit, förfördelat, vilselett och behandlat sitt folk så illa och alldeles för länge, att man befarar en gruvlig hämnd.

Det befarar jag också. Det befarar alla som har haft örat mot marken en längre tid.  Det här slutar inte väl, om inget drastiskt händer, och det är de senaste regeringarnas fel. De blå,  röda och gröna blocken. Varenda en av dem bär ansvaret. Alla har de glatt tagit folkets röster men sedan använt dem till något annat än dem, allt annat, än till att stoppa den fasansfulla utvecklingen. Gång på gång.

Jag skulle också vara rädd för dem som jag har förstört tillvaron, tryggheten och välfärden för; som jag utsatt för våld, riskerat livet på och fått gruppvåldtagna, misshandlade och mördade samtidigt som jag låtit dem köa för vård och stå allra sist i bostadsköerna. I sitt eget land.

Och detta får fortgå med hela politiska, journalistiska och polisiära etablissemangets goda minne. Vad händer när all denna maktstruktur går ut över deras egna åsikter?
Historien visar att det som de håller på med har en tendens att slå tillbaka. Säger man inte ifrån nu, så kommer man drabbas själv i framtiden. Eller redan nästa vecka. Det är så det fungerar. Karma is a Bitch.

Hatbrott mot nationalister och svenskar räknas alltså inte. Likheten inför lag och demokrati, som man satte sann ära i att försvara och försöka stärka för 30 -40 år sedan, har upphört. Aktivisterna har tagit över. Överallt och på alla nivåer i samhället. Utsatta har inget annat än ord att försvara sig med mot såväl journalistiskt som juridiskt allt öppnare godtycke. Det döljs inte ens längre.

Vad tror vi händer när de marginaliserade, refuserade, avfärdade och tillbakatryckta får klart för sig att de inte ens passivt får skriva ner, berätta om och avreagera det de känner och observerar? Åsiktspoliserna jagar dem även i slutna grupper som är slutna av en anledning. När kommer de dolda mikrofonerna upp i våra hem?

Från arbetarhjältar till troll.”  (Läs gärna Johan Lundberg i Kvartal.  Han är docent i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet.)

Vad vill man förmedla med sin hotfulla cover? Den psykopatiska framtoningen kunde lika gärna vara omslaget på en skräckfilm.

 

NHG (Näthatgranskaren) är – tycker väldigt många av oss – ett initiativ som saknar antidemokratiskt motstycke. Och det finns mycket av det slaget att jämföra med.
Vi trodde väl marknaden var mättad av organisationer som Researchgruppen, IMR och EXPO. Glöm det.  “Hugger du huvudet av en hydra växer det ut sju nya.”

De fångar verkligen essensen i samtidens Kapten Klänning.
Ni minns väl Kapten Klänning? I beskrivning från Wikipedia en svensk jurist och tidigare polischef som kamouflerad av sina tjänster begick vidriga övergrepp mot unga kvinnor. Vem skulle misstänka honom? Han utnyttjade det. Han hade befattningar inom polisen och tjänstgjorde som rektor för Polishögskolan 1989–97 och länspolismästare i Uppsala län 1997–2006.

Vilka befolkar alltså Näthatgranskaren som i princip näthatar dem de jagar? De ät poliser och jurister och systemutvecklare, och vad har vi mer i den ljusskygga gruppen?

Vi blir aldrig av med yttrandefrihet- och demokratimotståndarna eller deras allt extremare tilltag och förgreningar, så länge vårt högsta beslutsfattande maktorgan blundar för verksamheterna eller – som visat – rent av betalar dem med våra pengar för att hetsa mot samhällskritiker i hopp om att vi föredrar att tystna. Det här med att leva och låta leva, vara och låta vara, är väl okänt för dem. Grunden för all nödvändig samlevnad.

Det är i min mening dags att behandla de här verksamheterna – vars syfte är att skrämma, kartlägga, registrera, förfölja, trakassera, förstöra liv och tysta meningsmotståndare (allvarliga diktaturmetoder) – som det obehagliga och obskyra pack de faktiskt är. Inte belöna skiten.

Hur fungerar grundlagen i praktiken, när staten finansierar metoder mot medborgarna som fått nog av maktmissbruk och politikers förakt?
Så här står det på regeringens hemsida om medborgerliga rättigheter.

Ironiskt nog är källan (hemsidan) regeringens.


Vem menar staten skyddar oss mot staten?  Berätta hur den biten fungerar. Vad ska vi med medborgerliga rättigheter till som staten själv inte efterlever och när ovanstående muskler bara fungerar som läsfrukter? Gör något!

 

Dessa fega och handfallna stackare som inte kan sköta om landet är inte värda den makt de sitter inne med. Månde de bäva allihop. Kanske börjar sanningen gå upp för etablissemanget, att folk faktiskt är jäkligt förbannade, missnöjda, och på hugget.  (Katerina Janouch)


Blir man spottad på och kallad “svenska lilla hora” på olika språk med varierande retorik av importerade rötägg, som inte fastnar i Nätgranskarens jävla sökverktyg, så får de räkna med samma respektlös retorik tillbaka. 

Tomas Näthatgranskaren:
“Vi blev förvånade över vilka som fastnade i vårt sökprogram. Medelåldern ligger på runt 55 år”

Den förvåningen tror jag inte för ett ögonblick på. Vilka bestod “Folkets Demonstration” i majoritet av? Pensionärer, lärare, vårdpersonal och sjukskrivna som hängdes ut i medierna som samhällsfientliga nazister, lynchmobbar och främlingsfientliga bara på den grund att de lyssnade på demokratiberättelser av talarna och lyfte skyltar som det stod “Vi kräver demokrati” på. “Vi kräver trygghet” “Vi kräver ansvar”. De fanns där i flera år. Jagades. Och tystades.

“Rasistiska lynchmobbar misshandlar människor och sprider sitt hat på våra gator – nu är det dags att vi visar motstånd.” (Josefin Purwin, antirasistisk aktivist, i Nyheter24 om pensionärerna i folkets demonstration….) Foto: för mig okänd.

NHG: “Vi tillverkade ett eget sökprogram som hittar ord och fraser som kan misstänkas utgöra hets mot folkgrupp, uppvigling och olaga hot.”

Det skulle vara intressant att se vilka ord och fraser som förekommer i det sökprogrammet. I det ingår säkert inte alla varianter på “svenska lilla hora” eller “vi ska ta över ditt fucking land” och “gå ner på dina fucking knän och sug min kuk”.  Det är väl politiskt korrekt, det. Det är inte hets mot svenskar som folkgrupp. Det är inte hat. Det är inte rasism. Det anmäls inte.
– Och det är vad folk med all rätt är förbannade på.

En sådan här sak (klicka, se och lyssna på egen risk och glöm inte blodtrycksmedicinen) fastnar tydligen inte i deras politiskt korrekta sökprogram och leder till polisanmälan. För den som inte vill se och höra skiten kommer nedan en skriftlig version, och vill man inte läsa den, så scrolla över avsnittet:

“Lyssna din svenska hora, vi araber är för vi ska ta över ditt fucking land så gå ner på dina fucking knän och sug min kuk, din svenska lilla hora!”
(En irakier spottar ur sig hatet på egen videoupptagning och lägger ut för att så många som möjligt ska få se och veta vad han tycker och vilka intentioner han har. Tyvärr är det här inget undantag.)

Feministinspektionen:

“Näthatsgranskaren har verktyg som sökprogram som söker av sociala medier o ger träffar på brottsliga uttalanden. Men de använder inte dessa resurser till att leta jihadister, islamister o IS-mördare som öppet på soc medier planerar döda “otrogna”.
Istället letar de pensionärer..”

Avslöjande genomgång av Twitterprofilen Kurt Johansson:

“Näthatsgranskaren drivs som en ideell förening, därför är det svårt att få insyn. De är dock registrerade som arbetsgivare, vilket var en förutsättning för bidraget från MUCF som skulle gå till lön. Föreningen ljuger alltså när de säger att de jobbar ideellt.

Näthatsgranskaren har även försett sig med ett utgivningsbevis. På så sätt får de större utrymme att kartlägga och trakassera privatpersoner.
Utgivningsbeviset har de skaffat med förhoppningen att de ska slippa undan att falla under GDPR. Detta förutsätter dock att verksamheten är nödvändig för att upprätthålla yttrandefriheten. Tveksamt om en obskyr förening lever upp till detta lagkrav. Det är här man ska slå.”

 

Man brukar kalla anonyma konton som spottar ur sig nedsättande utlåtande om andra för “troll! Intressant är att Näthatgranskaren är en grupp som i skydd av egen anonymitet kallar andra som inte är anonyma för nättroll. 
För den svårslagna “bedriften” har de utsetts av Aftonbladet till “Svenska hjältar” för.  De är inga hjältar. De är politiska verktyg som jagar svenska hjältar, det vill säga dem som har modet att kämpa för sin rätt att tycka fritt om vem och vad de vill, trots fega anonyma sökverktyg.

Hat ska sättas i relation till vad det beror på och bedömas utan politiska filter. Är hatet (eller oftast föraktet, faktiskt) i proportion till vad det beror på kanske det istället är orsaken som är brottslig hatfull eller djup orättvist?

Jag frågar mig huruvida det kan anses vara lagligt att organisera sig i syfte att digitalt stalka meningsmotståndare; förfölja dem, spionera på dem samt uppmuntra privatpersoner att anmäla personer till dem, med förhoppningen om att folk med oönskade åsikter ska uppleva den övervakande aktiviteten (reell eller upplevd) som tillräckligt hotfull för att tystna. Självcensurera sig. Kvar blir bara modet att posta bilder på hembakat och familjens grillparty.

Näthatgranskaren är vad mig anbelangar inget annat än en politisk aktion.  #JagÄrHär var kanske bara uppvärmningen? De tycks för övrigt smälta samman som samma andas barn och förekommer i varandras grupper.

De borde själva polisanmälas för organiserade trakasserier och för att vilja ingjuta rädsla i svårt politiskt och själsligt provocerade men normalt hyggliga människor som använder sin yttrandefrihet. Jag talar inte om regelrätta hot och omotiverade grova kränkningar, som aldrig ska accepteras och naturligtvis anmälas av den det berör, inte av någon jävla självförhärligande grupp som borde intressera sig mer för varför konflikterna och hatet mellan olika grupperingar uppstår och bara växer ju mer vi får lida under den nu rådande omänskliga politiken.

Ord och uttryck för sina reaktioner är det enda den vanliga människan har att tillgå för att demonstrera sitt missnöje och ibland helt berättigade hat.
Hat är en känsla. Man kan inte kriminalisera upplevelser, känslor eller försvarsinstinkter, men man har gjort det. Hot är däremot ingen känsla, det är en handling. Hot ger man uttryck för när man inte är kapabel att kontrollera sitt hat. Det är två skilda uttryck men båda är kriminaliserade. Det är helt vettlöst.

Allt negativt som uttrycks bottnar inte ens hat och man ska låta bli att omtolka känslor hos andra människor. Det finns mängder av nyanser på ogillande och avsky, som inte har med hat att göra. Negativ kritik, är en sådan form. Förakt en annan.  Hat är ett överord, hat framträder främst i mentala störningar.

Hatlagstiftningen så som den tillämpas på allt mellan ogillande och missaktning är verkligen kontraproduktiv och en belastning för den personliga friheten eftersom den allra oftast blir föremål för andras tolkningsföreträden. Inte sällan godtyckliga. Den skapar mer av vad den vill motverka, just för att den försöker kontrollera känslor som uttrycker ett svar på både ondskefulla handlingar och orättvisa politiska beslut.
Folk måste lära sig (igen) att de inte kan älskas eller bli accepterade av alla. Det är ingen mänsklig rättighet att bli respekterade eller stå höjda över mothugg och uttryck för missnöje, hur man än uppför sig. Vill man ha kontroll ska man släppa den. Vill man bli respekterad ska man sluta kräva den och börja förtjäna den.

Det som säger en del om Näthatgranskarens omdöme, tycker jag, är att de har fd poliser och jurister som har polisanmält 750 personer för att de har klätt sina åsikter i alltför smaklöst kreativa orddräkter, men att bara 80 av dem har lett till åtal. 620 anmälda fall har inte utgjort brott.
Det måste vara ett kraftigt underbetyg på en statligt finansierad angiveritjänst.
Hur många av de anmälda mådde dåligt och var uppskrämda helt i onödan? Hur länge?
Här borde anmälan snarare göras för systematiska och (uppenbarligen) ogrundade anklagelser som dessutom påfrestar ett mycket dyrt och redan akut överansträngt rättsväsende i onödan.

Brottsbalk (1962:700)

4 § Den som genom misshandel eller annars med våld eller genom hot om brottslig gärning tvingar någon att göra, tåla eller underlåta något döms för olaga tvång till böter eller fängelse i högst två år. Om någon med sådan verkan utövar tvång genom hot att åtala eller ange någon annan för brott eller att lämna menligt meddelande om någon annan, döms också för olaga tvång, om tvånget är otillbörligt.

Olaga förföljelse kallas i daglig tal för stalkning.

Stalkning är ett vidare begrepp som innefattar både brottsliga handlingar och handlingar som den utsatta personen uppfattar som störande, kränkande eller skrämmande. Det spelar ingen roll om personen är hotad i adekvat mening, det är tillräckligt att personen upplever sig hotad. Det mycket illa om en person upplever sig förföljd av eller hotad av en grupp som säger sig ha för avsikt att motverka det de i så fall åsamkar, samt finansieras med skattemedel för detta.
Med stalkning menas även att någon systematiskt förföljer, kartlägger och smyger sig på den utsatta personen. Stalking är numera brottsligt i Sverige. Straffet kan bli upp till fyra års fängelse.

Är det här verkligen något som staten ställer sig bakom (sina fina ord på regeringens hemsida till trots) och kommer fortsätta finansiera med medel som tillhör även sådana som upplever sig hotade av NHG:s närvaro i sociala medier?

Hur kommer det sig att inga rättsvårdande organ, tillsynsmän eller jurister börjar granska och sätta P för det här organiserade hotet mot vanliga människors medborgerliga rättigheter, sinnesfrid, trygghet och säkerhet, när vi vet hur makten missbrukas och i allt högre utsträckning används för att tysta dissidenter?

Tack för ordet.

**
(Kan komma att redigeras i efterhand, jag har inte kontrolläst texten ännu)


Stöd gärna bloggen med en gåva.:
PayPal: victoria@sockerbitar.se
Swish: 070 22 00 447

© Privata bilder är upphovsrättsskyddade och förbjudna att publicera utan mitt samtycke.
Facebooktwittermail

3 kommentarer till Hugg huvudet av en hydra och det växer ut 7 nya

  • Mike  säger:

    Vilka temperamentsfulla blogginlägg, skarpa och skönt föraktfulla mot PK-råttorna! Denna blogg ska följas. Allt gott!

  • Victoria Wärmler  säger:

    Idag kom Uvell ut med en analys som i delar överensstämmer med min. Hon har även gjort gräv i bidragen kring den här “oberoende och ideella” åsiktspolis till förening.

    https://uvell.se/2018/03/06/nathatsgranskaren-och-valet/

Lämna kommentar

Du kan använda följande HTML taggar: <a href="" title=""> <abbr title=""> <acronym title=""> <b> <blockquote cite=""> <cite> <code> <del datetime=""> <em> <i> <q cite=""> <s> <strike> <strong>