1 maj och informationsfientliga glasögon

Facebooktwittermail
blek

Obs. Mina gamla terminalglasögon

Mina nya progressiva glasögon – båda paren – är ICA-fientliga!

Varje gång jag handlar i livsmedelsbutiker, så ballar de ur fullständigt. I affären finns miljoner olika avstånd….detaljer….överflöd av text i olika storlekar…och det blir kortslutning i glasen.

Jag ser inte tydligt på något håll alls, där inne.

När jag kommer ut i normala förhållanden igen, ser jag glasklart.   Jag vet inte vad det här beror på. Finns det någon som gör det?

Mina ”gamla” såg jag inte bra i någonstans eller över huvud taget, så det går inte jämföra. Jag måste alltså ansluta mig till teorin att glasögonen inte tål överskottsinformation.

Dock är jag oändligt lycklig över att båda mina nya glasögon fungerar ypperligt som terminalglasögon- också. Det gjorde inte mina jättedyra gamla, nej inte ens när de var splitternya. Jag minns hur förargad jag var över att behöva köpa särskilda glasögon bara till datorarbete.  De kunde jag använda till allt utom dator och läsning, fast ett par progressiva ska klara av det.

Alltså har jag nu en situation med ett par ”reservglasögon” med vinröda bågar som jag bara använder hemma och till datorarbete, och de dyrare av paret i ”silver”, som jag kostade på vidare synfält (freeform) med tanke på bilkörning, använder jag till just bilkörning och utomhusaktiviteter.  Hur kommer de fungera i skyttet? Det återstår att se.

Här skiner solen för första gången på nästan en månad och det ska bli vackert (om än blåsigt) i morgon också. Påstås det. Då planerar jag (vad annars) att åka till skyttebanan. Det är dags att komma igång med skjutövningarna nu.

Men än så länge är det 1 Maj. Folk demonstrerar över hela landet och jag är nyvaken efter att ha genomlidit ett smärre migränanfall.

I två veckor har jag  enbart druckit beskt gammalt billighetskaffe. Trodde jag gjorde ett kap som kom över 10 paket ”Hushållskaffe” för 29 kr/pkt, för det lät så hemtrevligt.
Men jösses….det måste ha sopats upp från fabriksgolvet.  Det smakar som om det vore blandat med torktumlarludd.

Nu har jag äntligen unnat mig riktigt kaffe och ser fram emot en kopp.
Jag ska spana efter ”mitt” rådjur.
jag är orolig för jag har inte sett henne på flera dagar.


Stöd gärna bloggen med en gåva.:
PayPal: victoria@sockerbitar.se
Swish: 070 22 00 447

Jag älskar kommentarer, men använd ett vårdat språk, fritt från invektiv.
Facebooktwittermail

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *